- Sida 10 av 15 -

Fria Therese Johaug omedelbart!

Är skidvärlden tokig? Fria Therese Johaug omedelbart. Therese Johaug är världens vackraste skidåkerska. Hon har gjort modelljobb åt sin sponsor. Hon vinner skidtävlingar för att hon är liten och lätt och kan rycka ifrån i skidtävlingar i kuperad terräng.

Idag räcker det inte att ha en hög prestationsförmåga för att bli ett affischnamn i en sport som längdskidåkning. Du måste ha ”The total package” Det har Therese. Hon är en skönhet, är glad, trevlig, energisk, sprallig, har humor och bjuder på sig själv. Hon är en fighter som inte ger sig så länge det finns ett uns av kraft att uppbåda någonstans i hennes lilla späda kropp. Den här norska skidjäntan har därför åkt rakt in i våra skidhjärtan. Hon är både sponsorernas och det internationella skidförbundets dröm. Hon är ett av längdskidvärldens allra största affischnamn. Therese har troligtvis fått fler norska, svenska och finska tjejer att börja åka skidor än någon annan skidåkerska. Detta Johauggate är en fullständig katastrof för skidsporten och det värsta av allt är att skidsporten själv underblåser det här löjliga spektaklet.

Therese har inte bäst teknik och hon är inte starkast. Hon har en hög syreupptagningsförmåga och en låg kroppsvikt. Thereses fysiska egenskaper är inte utslagsgivande på en slät bana men när det går uppför är Therese svårslagen därför att hon är liten och lätt.

Hur troligt är det att Therese medvetet har tagit ett derivat av manligt könshormon? Hur troligt är det att hon är beredd att förstöra sin kvinnlighet och få basröst, ökad kroppsbehåring och förstorad clitoris och andra hemska biverkningar. Hur troligt är det att hon vill få mer muskler och en vätskefylld kropp som är en biverkning av anabola steroider. Hur troligt är det att hon vill bli tyngre? Hur troligt är det att hon som tillhör de mest testade kvinnliga skidåkarna i världen skulle använda en omodern och ineffektiv anabol steroid som användes av DDR på 70-talet och som enkelt upptäcks i ett modernt dopningsprov? Hur troligt är det att hon skulle dopa sig under ett träningsläger med det norska längdlandslaget i Italien? Varför dopar hon sig inte mellan två lopp i VM eller OS eller mellan två etapper i Tour de Ski istället där det gäller att återhämta sig snabbt för att kunna prestera och där hon har största möjliga nytta av det? Hur troligt är det att hon skulle dopa sig med en anabol steroid när hon inte har blivit testad på fyra månader och hon vet att ett dopningstest bara kommer närmare och närmare för varje dag statistiskt sett? Hur troligt är det att hon skulle dopa sig med en anabol steroid som förstör hennes kvinnlighet och inte hjälper henne att åka skidor snabbare när hon skulle kunna dopa sig med EPO istället som inte förstör hennes utseende men hjälper henne att åka skidor snabbare?

Det finns ingen skidåkare som vill bli tyngre. Alla intelligenta skidåkare vill bli starkare men inte tyngre. Therese har satsat mycket på att bli starkare de senaste åren eftersom det ökar hennes accelerationsförmåga och förbättrar hennes arbetsekonomi. En ökad styrka innebär dessutom att hon orkar upprätthålla en effektiv teknik. Skidåkare vill inte släpa på onödiga muskler och vätskeansamlingar i uppförsbackar eftersom det sänker prestationsförmågan. Den enda anledningen för en skidåkare att ta en anabol steroid är mellan två lopp eller etapper för att återhämta sig snabbare.

En skidåkares prestationsförmåga kan med stor tillförlitlighet förutsägas med hjälp av hans eller hennes syreupptagningsförmåga. Testvärdet eller syreupptagningsförmågan anges i milliliter syre per kilo kroppsvikt. Det är skidåkarens syreupptagningsförmåga dividerad med hans eller hennes kroppsvikt. Therese Johaug väger 46 kilo! Hon har inte ett uns av fett på sin 162 centimeter korta kropp. Det är därför hon kan vinna skidtävlingar. Om Therese blir tyngre minskar hennes prestationsförmåga. Om Therese skulle vilja dopa sig skulle hon inte ta anabola steroider som gör henne tyngre och sänker hennes prestationsförmåga utan EPO som ökar antalet syrebärande röda blodkroppar och hennes prestationsförmåga.

Åtalsnämnden påstår att Therese har ett eget ansvar för vad hon får i sig och det har hon naturligtvis. För att Therese ska kunna tävla på skidor i världseliten måste hon tillhöra det norska skidlandslaget som har en hel stab som hjälper henne och de andra damerna i landslaget. Therese har tre uppgifter på ett träningsläger. Den ena är att träna, den andra är att äta och den tredje är att sova. För att orka träna så hårt som krävs för att kunna vara med och konkurrera om medaljerna på VM och OS måste Therese kunna lita på sin skidtränare, styrkecoach, fysioterapeut, massör, näringsfysiolog, kock och läkare. Om Therese ska kontrollera varje liten detalj så att inte någon i hennes team har begått något misstag har hon inte tid att träna, äta och sova. Therese måste därför självklart ha förtroende för och lita på de människor som är anställda av det norska skidförbundet för att supporta henne annars har hon inte tid att åka skidor. Hon kan inte kontrollera vad som är i maten som kocken har lagat, vad som är i flaskan med sportdryck som hon får av sin förbundskapten utefter skidspåret eller vad det är i kosttillskottet hon får av sin näringsfysiolog och hon litar självklart lika mycket på att hennes läkare inte ger henne medicin som ger utslag i ett dopningstest. Om Therese inte kan lita på staben i sitt eget landslag behöver hon inte något landslag. Då behöver hon ett dygn med fler timmar.

Jag älskar idrott och jag hatar dopning. Det enda som kan få mig att sluta älska idrott är den här förbannade dopningen och det är därför det internationella skidförbundet ska fokusera på att sätta dit de som dopar sig medvetet istället för att göra en stor affär av en olycka. Om det internationella skidförbundet stänger av Therese Johaug är det skandal.

Therese Johaug var världens lyckligaste tjej. Nu är hon världens olyckligaste tjej. Sluta plåga Therese Johaug. Jag tycker så himla synd om henne. Sluta tramsa. Therese har inte dopat sig medvetet och har heller ingen fördel av det hon har fått i sig. Jaga inte mygg och sila elefanter. Det här är skamligt. Fria henne omedelbart. Sätt fast dem som fuskar medvetet istället.

Det var aldrig meningen att jag skulle jobba med rehab

Det var aldrig meningen att jag skulle jobba med rehab. Jag är styrkecoach och har tränat landslagsidrottare. Jag har ägnat hela mitt liv åt att lära mig om styrketräning. Jag är styrketräningsnörd och älskar idrott men ibland vill livet annorlunda.

Den 1 juni 2012 hyrde jag in mig på ett gym i Karlskoga och började arbeta som personlig tränare. Jag kallade mig personlig tränare men jobbade egentligen som en styrkecoach som har olympiska och professionella idrottare som klienter. Jag använde bara övningar som motsvarar kroppens primära rörelsemönster. Jag använde endast de övningar som är effektivast. Jag använde basövningar med fria vikter. Jag lade allt fokus på att lära mina klienter en perfekt teknik och att få dem att lyfta tyngre vikter. De flesta personliga tränare kommer inte undan med det. Deras klienter börjar klaga på att övningarna är tråkiga och över bristen på variation. Det är dessutom jobbiga övningar när belastningen är tung eftersom många muskler aktiveras samtidigt. Träningen blir ännu jobbigare när de måste öka belastningen hela tiden. Jag kom undan med det tack vare att jag har en hög kompetens, mina klienter var motiverade och jag levererade resultat. När de andra som tränade i gymmet frågade mina klienter om det inte var tråkigt att göra samma övning hela tiden sken de upp som en sol och svarade:

-Nej, för jag får resultat!

Jag har alltid trott i själ och hjärta på att den roligaste träningen är den som ger resultat.

Jag marknadsförde mig inte och jag sålde aldrig in en enda PT-timme. Jag fick alla mina klienter på rekommendation eller genom att de såg vilka resultat jag åstadkom med mina klienter i gymmet. Jag förvandlade en tjej som skulle tävla i Body Fitness över sommaren 2012 och sedan blev jag fullbokad. Jag tränade bland annat Mia Karlsson världsmästarinna i karate och Johanna Nilsson landslagscyklist och proffscyklist samt nio tjejer som skulle tävla i Body Fitness.

Det går inte att prestationsutveckla en idrottare som inte har en fungerande kropp. Det går inte att träna muskler som är hämmade. Om idrottaren har smärtor och skador måste de åtgärdas först. Jag har därför fokuserat på att lära mig rehabilitering de senaste åren. Jag har lärt mig av världens mest innovativa fysioterapeuter och styrkecoacher men jag har bara lärt mig det teoretiska av dem. Jag vet ingenting om hur de arbetar praktiskt. Det fick jag lära mig själv.

När jag arbetade som personlig tränare testade jag om sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna fungerade på mina klienter. Det gjorde de inte. De fungerade inte överhuvudtaget, inte på någon. Jag vågade inte belasta mina klienter om de inte hade sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler som fungerade eftersom det kan leda till diskbråck. Jag ville inte träna mina klienter om de inte hade fungerande sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler för då kunde jag inte göra dem starka och min verksamhet byggde på att jag levererade resultat. Jag aktiverade därför sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna på mina klienter innan jag började träna dem. Med fungerande sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler blev de snabbt starka i ryggresning, marklyft, enbensknäböj och hängande benlyft. De fick en snabb styrkeutveckling när deras kroppar fungerade. Två tjejer som skulle tävla i Body Fitness blev så starka att de körde ryggresning med 50 kilo. En tjej som tävlar i Womens Physique blev så stark att hon körde ryggresning med 70 kilo och då menar jag ryggresning där man inte reser ryggen och svankar utan håller ryggen rak eller aningen krummad och bara sträcker i höftleden genom att trycka höften framåt och spänner sätesmusklerna.

Jag fick flera rehabklienter som jag rehabiliterade på kort tid och fick därför rykte om mig att kunna eliminera smärtor och rehabilitera skador. Jag fick klienter som hade så dålig funktion i sina sätesmuskler att de inte kunde ligga på sidan med höften i 45 graders vinkel och utåtrotera i höftleden mer än några få grader. Jag tvingades använda djupgående mekanisk muskelbehandling för att kunna aktivera deras sätesmuskler. Jag varvade muskelbehandling och aktiveringsövningar tills klienten kunde utåtrotera fullt och sätesmusklerna började arbeta. Tack vare det arbetssättet lärde jag mig att muskler som är spända är hämmade.

Det var där och då när jag satt på knä på golvet i det gymmet och behandlade och aktiverade mina klienters muskler som jag lärde mig att rehabilitera idrottsskador och muskulära överbelastningsskador. Det var ett jobbigt sätt men det var tillfredsställande att kunna hjälpa idrottare och motionärer att bli smärtfria och kunna prestera optimalt.

Jag lärde mig att människor utan fungerande sätesmuskler som lyfter tungt får ont i ryggen eller diskbråck. Jag lärde mig att fotbollsspelare och hockeyspelare utan fungerande sätesmuskler får ljumskskador. Jag lärde mig att om man inte tar ljumskskador på allvar så får man sports hernia. Jag lärde mig att löpare utan fungerande sätesmuskler får löparknä. Jag lärde mig hur jag får en dysfunktionell kropp att fungera igen. Jag lärde mig att löpare får ett bättre löpsteg och mycket mer framåtdrivande kraft när sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna fungerar. Jag lärde mig att mina klienter blev starka på kort tid i ryggresning, marklyft och knäböj med aktiva sätesmuskler och i hängande benlyft med aktiva djupa höftböjarmuskler.

1 juli 2014 hyrde jag in mig på Landa Motion & Träning i Degerfors och fortsatte att arbeta som personlig tränare men jag fick bara fler och fler rehabfall. Jag satt därför på knä i gymmet på Landa och behandlade och aktiverade mina klienters muskler i högre utsträckning än jag tränade klienter.

När jag var i Kalmar FF´s arena Guldfågeln och rehabiliterade allsvenska fotbollsspelare och andra idrottare för tredje gången i början av december 2014 fick jag låna bortalagets omklädningsrum där det fanns en massagebänk. Jag insåg hur mycket effektivare jag skulle kunna arbeta om jag hade en behandlingsbänk. Naprapat Kajsa Klarström hade sagt att hon tyckte att jag skulle ta över hennes gamla behandlingsrum när hon flyttade till ett rum längre in i korridoren. Jag hyrde rummet, skaffade en behandlingsbänk och öppnade en behandlingsklinik på Kyrkogårdsgatan i Karlskoga. Jag blev snabbt fullbokad eftersom mina klienter ofta märkte skillnad redan efter den första behandlingen, fick förtroende för mig, blev motiverade att rehabilitera sig, blev smärtfria och fick en fungerande kropp och kunde börja träna igen.

Idag rehabiliterar jag elitidrottare och motionsidrottare. Jag rehabiliterar ”de omöjliga fallen”. Jag räddar idrottskarriärer. Jag hjälper elitidrottare från skador till personbästa. Jag rehabiliterar landslagsidrottare och allsvenska fotbollsspelare. Jag arbetar med funktionell anatomi som grund. Det finns muskler som är benägna att bli hämmade och andra muskler som kompenserar och blir överbelastade. Jag åtgärdar orsaken till muskulära överbelastningsskador. Jag utvecklade en rehabiliteringsmetod i tre steg. Mina verktyg är muskelfunktionstester, djupgående mekanisk muskelbehandling, aktiveringsövningar och basövningar med fria vikter. Jag använder mina två händer och den kompetens jag skaffade mig när jag arbetade som personlig tränare. Utbildningen, lärandet och tänkandet skedde framför datorn hemma i köket men utvecklingsarbetet och praktiken som lärde mig det jag kan idag, det gjorde jag där på golvet i gymmet i Karlskoga.

Idag bor jag i semesterparadiset på solens och vindarnas ö Öland och arbetar i min behandlingsklinik och i friviktsgymmet på Malkars Träningscenter Västra i utvecklingsstaden och träningsstaden Kalmar. Jag älskar mitt jobb. Jag stortrivs på Malkars. Jag kunde inte ha det bättre än jag har det idag.

Tack till min flickvän Ingela som alltid har stöttat mig i alla beslut jag har tagit och i allt jag har gjort. Tack till min klient och träningskompis Alexandra Biörnstad som tvingade mig att lära mig allt om axelrehabilitering. Tack till naprapat Kajsa Klarström som lärde mig djupgående muskelbehandling och gav mig goda råd. Tack till Anna Larsson som tog mig till Kalmar, försåg mig med klienter och fick mig att flytta hit. Tack till Ola Glad på Landa Motion & Träning som lät mig arbeta i sitt gym i Degerfors. Tack till Kalmar FF´s sportchef Thomas Borstam som lät mig ta emot mina klienter i Kalmar FF´s gym i Guldfågeln Arena när jag var i Kalmar och jobbade. Tack till Mikael Arvidsson som ordnade så att jag fick ta emot klienter i Lindsdals IF´s lokaler i Fjölebro när jag var i Kalmar och jobbade. Tack till Lars Malkar och Göran Malkar på Malkars Träningscenter som har så stort förtroende för mig och tror så mycket på det jag gör. Tack till alla klienter i Karlskoga, Degerfors och Kalmar samt resten av Sverige för att ni gav mig chansen att få lära mig världens roligaste jobb, att hjälpa idrottare att få fortsätta att göra det de älskar att göra.

Biörnstark tös med norska supergener

En sommardag 2012 berättade jag för min dåvarande granne Christoffer Stenström att jag arbetade som personlig tränare på ett gym i Karlskoga och att jag tränade flera tjejer som skulle tävla i Body Fitness. Då berättade Christoffer att en tjej som jobbar som dietist på Karlskoga Lasarett tävlar i Body Fitness och att hon heter Alexandra Biörnstad och bor i Kristinehamn. Jag blev nyfiken och letade reda på en film på internet där hon tävlar. Jag blev eld och lågor för den här tjejen har fantastiska förutsättningar. Henne vill jag träna, tänkte jag men eftersom jag inte är framfusig utan tvärtom återhållsam och blyg gjorde jag inget åt saken. Jag vet ju att de flesta som tävlar i fysiktävlingar är med i ett team och har en coach. Hon skulle säkert tro att jag är tokig om jag kontaktar henne, tänkte jag och släppte det.

Hon hade bokat tid med mig i min webbokning
Sommaren gick, hösten kom och när det bara var 5 dagar kvar till julafton upptäckte jag att Alexandra hade bokat tid med mig i min webbokning.

-Jag vill ha din hjälp att bli mer proportionerlig om personkemin stämmer, sa hon.
Alexandras analys var kristallklar.

-Jag behöver mer muskler på mina axlar och lats, sa hon.

När jag berättade för henne att jag jobbar annorlunda sken hon upp som en sol men redan i den första övningen sa hon aj och bad om ursäkt för att hon inte var fit for fight när hon kom till mig. Hon sa att det gjorde ont i axeln och berättade att hon inte hade sovit en hel natt på 10 år på grund av en värkande skuldra.

-Varför berättade du inte att du har ont när jag intervjuade dig, undrade jag?

-Jag trodde inte att personliga tränare kan sånt, svarade hon.

-Det kan de inte heller men jag är ingen vanlig PT, sa jag.

Det här blev därför istället starten på en 6 månader lång rehab träning, behandling hos Naprapat Kajsa Klarström varje vecka med djupgående behandlande massage, magnetröntgen och besök hos ortopeden. Alexandra tränade med mig 5-6 dagar i veckan under hela den här perioden. Jag har aldrig sett någon så tålmodig och tapper.

Efter några veckor berättade Alexandra att hon hade hört talas om mig genom en bekant som känner en av mina klienter och att hon hade hört att jag jobbade annorlunda och att det var därför hon sökte upp mig.

-Varför kom du till mig för att jag jobbar annorlunda?, undrade jag en dag flera månader senare.

-För att det jag gjorde inte fungerade och för att jag gjorde det som alla andra gör, svarade Alexandra.

Jag blev alldeles full av skratt. Det är sådana uttalanden som gör att man inte kan låta bli att gilla den här tjejen. Hon är intelligent och hon går sin egen väg utan att blinka.

Fotbollstjej
Alexandra Biörnstad är uppvuxen i Björneborg och bor numera i Kristinehamn. Hon har spelat fotboll i Bäckhammars SK, Degerfors IF och Villastadens IF. En korsbandsskada ändade hennes fotbollskarriär. Hon hittade vägen till gymmet och styrketräningen genom rehabiliteringsträningen av den allvarliga knäskadan. Alexandra började styrketräna 2009 och började tävla i Body Fitness 2011. Under sitt första tävlingsår vann hon SM-kvalet i Karlstad, blev trea på Sandefjord Open i Norge och placerade sig på fjärde plats i Battle of Scandinavia. Hon blev även 4:a på Battle of Scandinavia 2012.

Axeln har hindrat henne från att träna som hon vill
Det är Alexandras värkande axel och skuldra som har hindrat henne från att träna som hon behöver för att vinna fler tävlingar. Hennes ben har varit för bra i förhållande till hennes överkropp i de tävlingar hon har ställt upp i. Alexandras favoritmuskel är hamstrings men hennes mål är att bli komplett. Hennes svaghet har tidigare varit axlarna och de breda ryggmusklerna samt magmusklerna men hon har ett djup i sin rygg iform av trapezius och erector spinae muskler som få andra har. Alexandra vill behålla sin kvinnlighet och tycker att det är snyggast med lagomt med muskler. Hon har grymma fysiska förutsättningar, norska supergener och är stark som en biörn.

Grym instruktör
När jag tränade Alexandra hände det ibland att det kom fram nya klienter till mig i gymmet och ville boka tid med mig. Varje gång det hände och jag gick till mitt skåp för att hämta min iPad för att boka in dem så försvann Alexandra iväg. Först undrade jag vad hon gjorde men sedan såg jag att hon hjälpte någon av mina vänner eller klienter under tiden och då upptäckte jag vilken otroligt duktig och engagerad tränare hon är. Jag har aldrig sett någon personlig tränare som ens är i närheten. Det tog naturligtvis inte lång tid förrens en av mina klienter som heter Kevin Nilsson påpekade det.

-Jerry, Alexandra är mycket bättre än dig på att lära ut övningar, sa Kevin.

-Ja, jag ser det, svarade jag.

Alexandra är den bästa hjälp du kan ha i gymmet. Hon har en unik observationsförmåga och en analytisk förmåga utöver det vanliga. Hon ser allt och rättar minsta lilla fel och hon bryr sig verkligen om varje liten detalj.

När det var 21 veckor kvar till SM i Body Fitness 2013 kunde Alexandra äntligen börja köra chins och stående press över huvudet med hantlar. När det var 18 veckor kvar till SM frågade hon mig:

-Hinner vi få mig i form till SM?

-Ja, det tror jag, svarade jag.

Det skulle krävas att Alexandra byggde mycket muskler och tog bort mycket fett från sin kropp under dessa 18 veckor. Alexandras träningspass blev långa. Jag var tvungen att massera på hennes muskler mellan seten för att hon skulle kunna genomföra sin träning överhuvudtaget.

Alexandra är världens bästa PT
I början av juli började jag att träna ihop med Alexandra. Jag hade gjort de övningar som jag hade lärt Alexandra väldigt lite själv. Jag kunde lära mina klienter dem men jag kunde inte göra dem rätt själv. Det hade inte hjälpt om jag hade praktiserat dem för jag kan inte se mig själv när jag tränar. Två andra ögon som ser vad jag gör när jag tränar är ovärderligt. Alexandra blev min PT och lärde mig utföra alla övningar med hög precision. I början var jag en fullständig katastrof och gjorde alla övningar fel men Alexandra fick ordning på mig. Om jag var så mycket som en grad eller en millimeter fel i övningarna påpekade hon det. Ibland var det någon i gymmet som undrade om jag inte tyckte att det var jobbigt när hon var på mig så där hela tiden. Jag frågade alltid om de skojade.

-Folk betalar mig per timme för att jag ska lära dem att träna, sa jag.

-Först lärde jag Alexandra och nu lär hon mig och hon är bäst på att lära ut övningar, sa jag.

Alexandra är den enda som jag skulle anförtro att lära ut övningar till mina klienter och jag skulle göra det utan att blinka.

Jag fick ovärderlig hjälp
Jag ser mig själv som systemutvecklare i styrketräning och var ensamvargen som hade arbetat själv i 34 år när Alexandra dök upp och började hjälpa mig. Det mest utvecklande och nyttiga jag har gjort både i mitt yrkesliv som tränare och för min egen tränings skull är att börja träna med Alexandra. Det har varit ovärderligt för mig. Hon ifrågasatte och kom med förslag till ändringar. Den sommaren ändrade, utvecklade och finputsade vi utförandet i varenda övning jag använder till yttersta perfektion. Alexandra besparade mig flera års utvecklingsarbete. Hennes ifrågasättande och hjälp har gjort mig till en mycket vassare tränare.

Hon är perfektionist
Jag har aldrig tränat någon som är så noggrann med utförandet av övningarna som Alexandra. Den här tjejen är perfektionist ut i fingerspetsarna. Hon är den duktigaste jag någonsin har tränat. Hon utför övningarna perfekt. Alexandra är den tuffaste människa jag någonsin har tränat. Hon tränar hårdare än någon annan jag har sett i ett gym. Innan jag träffade Alexandra hade jag aldrig velat ha en träningspartner, inte ens när jag tävlade i bodybuilding. Jag tyckte bara att de var i vägen och störde min koncentration. Efter att ha tränat med Alexandra i över två år skulle jag aldrig vilja träna ett enda pass utan henne. Det är tryggt att ha hennes ögon på sig. Om hon är nöjd vet jag att jag gör övningarna rätt, banar in rätt rörelsemönster i mitt nervsystem och får ut maximalt av min träning.

Naturlig och hälsosam look på scenen
Alexandras varumärke är en välutvecklad rumpa, strömlinjeformade lår och vader i världsklass. Hennes signum när hon tävlar är ett busigt uppsatt hår, återhållsamt med smink och bling bling. Hon ser naturlig, frisk och hälsosam ut på scenen. Alexandra vill sticka ut när hon tävlar men döljer sig allra helst i mängden både till vardags och i gymmet. Då vill hon hålla en låg profil. Det är ingen idé att du gör någon Google sökning. Hon lägger inte ut några bilder på sig själv på Instagram, skriver inget om sin träning på Facebook och hon har ingen blogg. Hon värnar om sin integritet. Alexandra släpper inte vem som helst in på livet. Hon har mycket integritet, mer integritet än någon annan människa jag känner.

Vill träna i fred
Hon vill vara i fred när hon tränar och innan hon började träna med mig tränade hon därför i en ruffig atletklubb istället för i det moderna och fina gymmet där hon jobbade som dietist och instruktör. Alexandra är en hardcore tjej som älskar att lyfta tunga vikter. När hon tränade med mig på gymmet i Karlskoga tränade hon alltid i bylsiga träningskläder som dolde hennes vältränade fysik och hade lösa ärmar som dolde hennes grymma armar men hon kunde inte dölja sin enorma styrka. Hon väckte stor uppmärksamhet i gymmet med de tunga vikter hon lyfte. Alexandra gjorde bland annat perfekta ryggresningar med 70 kilo i famnen. Hon körde superstrikta rodd på en upphöjd bänk med 35 kilos hantlar. Jag fick ofta frågan av de som tränade i gymmet om hon inte kunde träna med mindre kläder på sig någon gång så att de skulle kunna se hennes muskler men Alexandra ville inte visa dem. De som ville se hennes muskler fick köpa biljett till SM i Body Fitness.

Alexandra blev 7:a på SM i Body Fitness 2013 efter 6 månaders rehab och 18 veckors stenhård träning och diet. Hon såg bäst ut i alla sidoposer men behövde mer muskler på sina axlar och en bredare rygg för att bli komplett. Hon hade dessutom för mycket muskler för att tävla i Body Fitness. Domarlegenderna Kenneth Johansson och Arne Persson rekommenderade Alexandra att tävla i Womens Physique istället.

Nu satsar hon på Womens Physique
Idag satsar Alexandra på att tävla i Womens Physique. Du får hålla koll på anmälningslistorna till olika tävlingar för Alexandra kommer inte att annonsera om när hon ska tävla. Hon har i flera fall tackat nej till att bli sponsrad för att hon känner att hon dels måste kunna stå för de produkter som hon gör reklam för både som tävlande och dietist samt att hon vill kunna ge något tillbaka till sina sponsorer. Hon har kvar sin gamla tränare som hon har haft i nästan fyra år trots att han har flyttat till Kalmar och numera bor 45 mil ifrån henne och hon bara har träffat honom två gånger och kört sju träningspass med honom det senaste året. När de flesta andra som tävlar i fysiktävlingar tillhör ett team tävlar Alexandra fortfarande troget för sin klubb, Kristinehamns Atlet & Brottarklubb precis som hon alltid har gjort.

Hjältar och öden på Ironman

Det var Kalmars nationaldag i lördags. Jag klev direkt ur sängen och i mina cykelkläder. Klockan 09:06 satte jag mig på min racercykel och cyklade ungefär 15 kilometer söderut från Saxnäs där jag bor ned till Stora Frö. Jag fick cykla på cykelvägen eftersom Mörbylångavägen var avlyst för Ironman. Det var perfekta väderförhållanden. Det var dimma på morgonen vid simstarten och vid överfärden över Kalmarsund men nu hade dimman lättat. Det var nästan vindstilla och slöjmoln hindrade solen från att göra det för varmt. Det var nästan magiskt.

Det var feststämning när jag cyklade förbi Färjestadens hamn. Varenda busshållsplats utefter banan var till bredden full av människor som hejade. De hade med sig skyltar, stolar och kylväskor. Ölänningarna har gjort till tradition att dricka champagne och titta på Ironman varje år. Alla var glada och alla hejade. Jag läste att hela Hulterstad på östra Öland hjälper till som funktionärer och delar ut mat och dryck till triathleterna. Det är ett sådant engagemang här att man blir alldeles tagen.

Jag cyklade på cykelvägen bredvid några triathleter och pratade med dem. Jag tänkte att det är inte farten som dödar, det är distansen. Jag stod länge vid nedfarten till Haga Park bredvid en man med en iPad som bodde på campingen i Haga Park så jag kunde se tävlingen både live i verkligheten på plats och följa täten i tidningen Barometerns TV sändning live. Ja, här sänder lokaltidningen Ironman direkt hela dagen och kvällen. Triathlet efter triathlet passerade på sin cykelfärd söderut genom södra Ölands odlingslandskap.

Efter lång väntan kom ledaren i loppet tillbaka efter vändningen i Torngård på sydöstra Öland. Tysken Marco Mühlnikel kom i ensam majestät i en grym fart på sin cykel, han snittade 42 km/h och ledde loppet stort. Triathlon är dock triathlon och loppet är inte avgjort förrens det sista varvet är sprunget och mållinjen är passerad. Det är det många som har fått erfara.

Klockan 13:00 var jag hemma igen och åt frukost. Medan jag åt frukost läste jag på datorn på Sveriges Radios sida att Kalmar Kommun hade meddelat 12:30 att alla parkeringsplatser i centrala Kalmar var fulla och att de hänvisade till Kalmarsundsparken. Sedan tog jag bilen och åkte in till Kalmar. Jag hade tur och hittade en enda parkeringsplats vid Kalmarsundsparken. Det rådde rena rama Karnevalsstämningen i centrala Kalmar. Uteserveringarna var knökfulla. Folk satt en knapp meter från kravallstaketet som avskiljde löpbanan och åt och drack och hejade. Alla kände någon eller flera som deltog i loppet och de klappade händerna och skrek och hejade på alla triathleter. Vilken stämning!

Jag stod länge i kurvan vid utgången av tunneln efter bron från fängelset och det var många trötta triathleter som stapplade ut ur tunneln. En del orkade hälsa, en del orkade till och med le medan andra hade tunnelvision. Ironman handlar inte om att besegra banan utan om att besegra sig själv. Jag tänkte att visst är det trötta kroppar som springer nu men det är inte det största problemet, utan att deras kroppar säger ifrån.

-Det går inte att beskriva stämningen, det är en större upplevelse än OS, sa den forna simstjärnan Emma Igelström. Emma simmade på 50:40 och klev först upp på land i damklassen efter simningen. Hon cyklade till och med ifrån triathlon proffsen till att börja med men tappade lite på slutet av cyklingen och växlade som 3:a i damklassen. Löpning är dock inte Emmas starka sida men hon sänkte sin löptid med 25 minuter jämfört med föregående år. Hon gick i mål på 10:06:53, satte nytt personligt rekord med 1 timme och 20 minuter och blev 2:a i sin åldersgrupp. Emma tackade Kalmar för stödet.

Det blev svensk vinst i år igen. Marcus Larsson sprang i kapp tysken Marco Mühlnikel efter 13 kilometers löpning. Marcus vann på tiden 08:43:10. En 18:årig dansk, Mikael Mortensen blev sensationell tvåa. Martin Olsson blev bästa lokala triathlet på tiden 09:06:46. Storfavoriten tyskan Kristin Möller vann damklasen på tiden 09:14:39. Bästa svenska blev Tina Fastesson på tiden 09:57:02. Viktoria Johnsson blev bästa lokala triathlet i damklassen 10:30:55. Hon sa i intervjun efteråt att Ironman Kalmar är magiskt.

Den före detta simmaren, chokladkungen Mats Bremefors på ÖlandsChoklad som säljer världens godaste glass stod förra året och tittade på när triathleterna simmade i höga vågor och blev inte imponerad av deras siminsats. Nu hade han tränat ett helt år och ställde sig på startlinjen i sitt första Ironman och gjorde det grymt bra. I år var simningen lättare för havet låg alldeles stilla den här morgonen. Han simmade på tiden 01:03:09. Han gick i mål på 11:42:54. Han sa att han aldrig har varit så här vältränad och aldrig mått så bra som han gör nu.

Jag hade många klienter som deltog i Ironman. Jag har fått tider av några av dem. Jerker Wahlman Rinkabyholm hade kramp på insidan av låret under cyklingens sista del och fick tyvärr hålla igen under löpningen och gick i mål på 11:14:34 men det var Jerker inte nöjd med för han hade tänkt sig en tid på 10:30:00. Matilda Wallergård Revsudden gick i mål på 11:43:15 och hon var nöjd med tiden som är jättebra. Christoffer Engdahl Färjestaden fick magproblem på det andra löpvarvet men gick i mål på tiden 13:40:54.

Det var många tappra hjältar som deltog i Ironman Kalmar i lördags. Georg Matscheko som gjorde sin första Ironman 70 år gammal var näst äldst i tävlingen. Joye som han kallas är gammal simmare och har sprungit många marathonlopp. Joye blev påcyklad på Öland när han skulle räcka över en slang till en annan triathlet som hade fått punktering och fick ont i höften. Han blev liggandes en stund i diket men blev förbannad och satte sig på cykeln och gjorde ett fantastiskt lopp. Han förlorade 10 minuter vid vägkanten och 15 minuter på det första löpvarvet eftersom det gjorde så vansinnigt ont i hans påkörda höft. Det andra löpvarvet gick 15 minuter snabbare än det första. Joye som före loppet sa att han skulle vara nöjd med en tid på 15:59:59 gick i mål på tiden 13:31:56 och vann sin åldersgrupp. När han kom i mål hade han blåmärken längs hela sin högra sida och ett stort sår på höften. Iron man var mycket lättare än Joye hade förväntat sig. En fantastisk prestation. Vilken järngubbe!

Priset för årets prestation går till Kalmarbon Henrik Weman. Hans sadelstolpe gick sönder efter bara en mils cykling men Henrik hade ju bestämt sig för att gå i mål så han stod upp och cyklade i 17 mil. Vilken prestation!

Dagens hjälte var min klient Martin Nilssén. Skogsmaskinsföraren från Alsterbro. Han bröt en tå när han skulle kliva upp på rampen efter simningen och snubblade. Sedan cyklade han 18 mil och sprang 4,2 mil. Jag stod länge och väntade på Martin i tunneln efter bron från fängelset. Mörkret hade fallit sedan länge när hjälten dök upp i skuggorna på bron strax efter klockan 22:00. Jag sprang efter Martin för att ta ett kort på honom och i kurvan efter tunneln innan han vek in på Larmgatan sa han:

-Har man ett psyke av titan så går det.

Då hade han simmat, cyklat och sprungit i femton timmar och hade bara några hundra meter kvar till mål. Han gick i mål på tiden 15:06:35. Ja, ett psyke av titan krävs nog om man ska bli en järnman och cykla och springa med en bruten tå. Innan jag träffade Martin trodde jag att jag var envisast i världen men jag insåg direkt att Martin är världsmästare i envishet och att jag bara är amatör. Nu har Martins envishet och titanpsyke gjort honom till en Ironman.

När jag tittar på TV bilderna när triathleterna simmar från Elevatorkajen vid Ångkvarnen ut i Kalmarsund och cyklar över ölandsbron på morgonen, cyklar över alvaret på Öland på förmiddagen, springer på kullerstensgatorna i den charmiga sommarstaden Kalmar på eftermiddagen och springer över bron från fängelset in i tunneln som leder dem in i centrala Kalmar och går i mål i mörkret vid domkyrkan på Stortorget på kvällen är det nästan en religös upplevelse. Tävlingen är så vackert inramad att jag blir tårögd.

Publiken älskar triathleterna och triathleterna älskar publiken. Ingen annanstans är stämningen i närheten oavsett idrottstävling. Många vittnar om att publiken bär dem fram på vägarna och gatorna här. Ironman Kalmar är en upplevelse. Jag avslutar där Ironman startade i lördags morse. Nästa år ska jag se starten. Jag vill uppleva när 2700 förväntansfulla triathleter kliver i vattnet och börjar simma klockan 07:00 på morgonen. Det tror jag är en mäktig syn.

Mini Tri är ett underbart lopp

Igår kväll var jag tillsammans med alla andra i Kalmar på stan och tittade på Mini Tri. Alla här i Kalmar vet vad Mini Tri är men för dig som inte bor i Kalmar så är det en triathlontävling i miniformat som inleder triathlonfesten på onsdag kväll under Ironman veckan här i Kalmar. Det var fullkomligt omöjligt att hitta en parkeringsplats. Till slut fick jag parkera bilen på gräset mellan cykelbanan och gångbanan utanför Fredrikskans. När jag kom fram till Ängöbron kom de första triathlerna simmandes mot bron.

Alla var med! Ja, alltså, alla var representerade. 1200 triathleter från 15 nationer och 100 lag deltog, 40 procent var kvinnor och 70 procent av deltagarna var från Kalmar regionen. Nej, jag skojar inte, det är sant! Jag stod några hundra meter norr om Ängöbron och här swischade ekipage efter ekipage förbi av alla de slag. Nybörjare, proffs, äldre herrar, äldre damer, män i medelåldern, kvinnor i medelåldern, unga män, unga kvinnor, pojkar och flickor. De kom farandes på cykel i badbyxor, baddräkter, shorts, cykelbyxor, tights, kompressions tights och triathlondräkter. De kom till och med i bar överkropp. Nja, inte helt i bar överkropp utan med en pulsmätare över bröstet. Nej, inga damer med bara pulsmätare på överkroppen förstås. Det var så befriande, spektakulärt och underbart att se ändå. De var tjocka, de var smala, de var brunbrända, de var bleka, de hade löpskor, de hade cykelskor, de hade orakade ben, de hade rakade ben, de hade hjälmen fel, de hade hjälmen rätt, de var inte så tränade, de var vältränade, de var oproffsiga, de var proffsiga. De kom på damcykel, city bike, mountainbike, gammal racercykel, racercykel med stålram och dischjul, ny racercykel, ny racercykel med tempobåge, tempocykel utan dischjul, tempocykel med dischjul och triathloncykel i en salig blandning. Det var en fantastisk syn. Flera av mina klienter var med och jag hejade på dem. Triathlon är kalmariternas nationalsport. Alla här i Kalmar är så stolta över att triathlon är deras sport.

Kalmar är cykeltätast i hela Sverige, löpspåren är fulla och anmälningslistona till simhallens crawlskola är fulltecknad. Personliga tränare är fullbokade. Alla löp PT, löpskolor, sim PT, simkurser, cykel PT, cykelläger, triathlon PT och triathlonläger är fullbokade. Jag som rehabiliterar simmare, cyklister, löpare och triathleter är också fullbokad. Jag blev fullbokad redan första veckan jag jobbade här. Det sitter alltid cyklister och triathleter på Wattbike cyklarna på Malkars cardioavdelning utanför dörren till min klinik oavsett årstid. Spinningklasserna är fullbokade långt i förväg under årets mörka månader. Det går inte att åka bil mer än ett par kilometer på landsvägarna i Kalmar eller på Öland utan att möta någon på racercykel eller triathloncykel.

Det sjuder av träningsglädje här i Kalmar. Alla tränar i Kalmar. Alla tränar på gym. Alla simmar. Alla cyklar. Alla springer. Alla är med på triathlontävlingar. Är det inte Ironman Kalmar på fulldistans i mitten av augusti så är det, halvdistans 70.3 i Jönköping i början av juli, olympisk distans i Stockholm i början av juli eller sprintdistans i Kalmar på Mini Tri under Ironman veckan i augusti när Kalmar har triathlonfeber.

Denna underbara tävling för alla som vill prova på Triathlon är också fullbokad. Mini Tri består av 520 meter simning, 18 kilometer cykling och 4,2 kilometer löpning. Bortsett från att man simmar 134 meter för långt är Mini Tri en tiondels Ironman. De kalmariter som inte är med i loppet är ute längs banan, vid Kattrumpan, Fredrikskanskanalen, på Ängöbron, gator, vägar, Larmtorget eller Stortorget och hejar sig fullkomligt hesa. Alla är delaktiga på något sätt och alla har så kul! Kalmar Mini Tri hyllades av både elit och motionärer efter loppet. Stämningen var grym. Arrangemanget var fantastiskt och inramningen proffsig. Missa inte Kalmar Mini Tri nästa år!

Det är Ironman Kalmar på lördag

Klockan 07:00 på lördag morgon går startskottet för triathlon tävlingen Ironman i Kalmar och på Öland. 2700 triathleter av båda könen från 40 nationer står på startlinjen. De har en 22,6 mil lång bana framför sig som ska tillryggaläggas genom simning, cykling och löpning. Triathleterna har 17 timmar på sig. Förra året vann Patrik Nilsson på nytt svenskt rekord. Han simmade 3,86 km på 00:52:11, cyklade 180,2 km på 04:27:12 och sprang 42,2 km på 02:45:48 och totaltiden 08:08:05. Första kvinna i mål var Astrid Steinen från Tyskland som kom tolva i loppet och vann damklassen på tiden 09:12:27.

Ironman startade på Hawaii 1978. Idén till Ironman uppkom under banketten för Oahu Perimeter relay 1977. Bland deltagarna på banketten fanns representanter för både löparklubben Mid-Pacific Road Runners och simklubben Waikiki Swim Club. De hade länge debatterat vilka idrottare som är bäst tränade. Simmarna menade att de är bäst tränade eftersom de tränar mest. Löparna menade att marathonlöpare är bäst tränade eftersom deras tävlingsdistans är så lång. John Collins som var marinkårs officer och hans fru Judy var också närvarande. John hade nyligen läst i tidningen Sports Illustrated att cyklisten Eddy Merckx hade den högst uppmätta syreupptagningsförmågan av alla idrottsmän någonsin och menade att cyklister var mest vältränade. John föreslog att man skulle sluta debattera detta och istället ta reda på vilken idrottare som är bäst tränad genom att kombinera de tre tuffaste uthållighets tävlingarna för simmare, cyklister och löpare på Hawaii till en enda tävling och utse en järnman.

Waikiki Roughwater Swim är 3,86 km, Around-Oahu Bike Race är 185,07 km och Honolulu Marathon är 42,195 km. John Collins räknade ut att om man kortade cykeldistansen med 4,8 km och cyklade åt det andra hållet runt ön istället så kunde cykelloppet starta där Waikiki Roughwater Swim går i mål och sluta där Honolulu Marathon startar och därför består ett Ironman av 3,86 km simning, 180,2 km cykling och 42,2 km löpning.

Femton personer stod på startlinjen tidigt på morgonen den 18 februari 1978. Tolv av dem gick i mål. Vem fick rätt? Simmarna, löparna eller marinkårs officeren? Vem vann? Var det simmaren, löparen eller cyklisten? Det var inte simmaren. Det var inte löparen. Och det var inte cyklisten heller. Men vem vann då? Det var en taxichaufför som hette Gordon Haller som var först i mål för han var bra både på att simma, cykla och springa.

Kalmar är en av tretton städer i Europa och den enda staden i Sverige som har Ironman status på sin tävling. Förra året var det 300 deltagare från Kalmar län, 150 deltagare från Kalmar och 20 deltagare från lilla Läckeby 1,5 mil norr om Kalmar som stod på startlinjen i Ironman Kalmar. Det är tjugotredje året i rad en triathlontävling på Ironman distans arrangeras i Kalmar och femte året med officiell Ironman status.

Det råder rena rama Tour de France stämningen här i Kalmar varje år när det är Ironman. Kalmarborna och ölänningarna går man ur huse och ställer upp och hejar och ställer till med fest utefter banan i trädgårdar, på balkonger och uteserveringar. Kalmar utsågs till årets sommarstad förra året. Kalmar är en charmig och mysig stad. Det är perfekt att ha ett sådant lopp här i Kalmar och det måste vara häftigt att få cykla över bron och det är en upplevelse att cykla på Öland med sin säregna natur men det är publiken som gör tävlingen till den stora fest den är. Kalmar har den bästa publiken.

Triathleterna simmar från Elevatorkajen vid Länsmuséet till Varvsholmen och tillbaka och innanför vågbrytaren utanför Ångkvarnen förbi Kattrumpans badplats och under Ängö bron. När de kommer till växlingsområdet har de simmat 3860 meter. Sedan cyklar de över den 6072 meter långa och vackra Ölandsbron till sommarparadiset Öland och Färjestaden. De cyklar söderut mot Mörbylånga genom alvarsmark och odlingslandskapet Södra Öland som är världsarv till Degerhamn, Hulterstad och Resmo innan de vänder tillbaka norrut mot Färjestaden och tillbaka över Ölandsbron igen. När de återigen når fastlandet går färden norrut mot Lindsdal förbi familjen Larssons hus i Läckeby där Anna, Stefan, Asta och Kerstin står i sin trädgård och hejar sig hesa och till Rockneby där de vänder. När de kommer till växlingsområdet i centrala Kalmar har de cyklat 180,2 km. Där tar löpningen vid med tre varv ut till Bergavik och tillbaka till centrala Kalmar. När triathleterna går i mål vid Kalmar Domkyrka på Stortorget i centrala Kalmar har de sprungit ett helt marathonlopp på 42,2 kilometer. Här tas de emot med öppen famn av tusentals människor på fullsatta läktare.

Publik engagemanget är enormt och stämningen grym. Ironman är sommar Kalmars största arrangemang alla kategorier. Ironman Kalmar är en av de populäraste Ironman tävlingarna i hela världen. Den norska triathleten Mette Moe tyckte att stämningen är grymmare i Kalmar än den var i Holmenkollen under skid-VM. Det ger dig ett perspektiv på vad det handlar om. Triathlon är kalmarbornas nationalsport. Ställningen är 1-0 i publiktävlingen Kalmar-Norge. Välkommen till Ironman 2016 och sommarstaden Kalmar och semesterparadiset Öland! Nu gör vi det här till en enda stor folkfest igen.

Det är utvecklande att bli motarbetad

Jag läste lite i boken ”Historien om IKEA” av Bertil Torekull i förrgår kväll. Jag fastnade i kapitlet där författaren berättade om hur motarbetad Ingvar Kamprad blev när han började sälja möbler. Hela möbelbranschen vände sig mot IKEA för IKEA gjorde ju inte som de gjorde och då var ju det IKEA gjorde självklart fel. Ingvar blev bojkottad av möbelfabrikanter som hade blivit utsatta för hot av andra möbelförsäljare och IKEA blev utsatta för leveransblockad. Det ledde till att IKEA blev tvungna att börja tillverka sina egna möbler. IKEA hade även problem med distributionen av möblerna. En av Ingvars medarbetare Gillis Lundgren föreslog att de skulle montera av benen på ett bord för att underlätta distributionen och sedan var IKEA´s världsberömda affärsidé med egentillverkade möbler och platta paket född. IKEA slog två flugor i en smäll. Resten är historia, möbelhistoria. -Om vi inte hade blivit så motarbetade så hade vi aldrig blivit så här bra, sa Ingvar. IKEA hade heller aldrig blivit så lönsamt. Ingvar anställde många kreativa genier som hjälpte honom att göra det som ingen annan hade gjort i möbelbranschen förut och utveckla IKEA till det företag det är idag.

En av mina klienter är en mycket intelligent kvinna som är sjuksköterska. Hon lär mig saker varje gång jag behandlar henne. -Vad är normalt, undrade jag en dag. -Det är det vanligaste förekommande, svarade hon. -Så du menar att det som är normalt idag kan vara onormalt imorgon och inget tillstånd och ingen företeelse av något slag går säkert för att för evigt få kallas normalt, undrade jag. -Ja, så är det, sa hon. -Jag har aldrig varit normal, sa jag. -Tack gode gud för det, sa hon.

Om det inte hade varit för några få kreativa genier och uppfinnare så hade vi fortfarande suttit i en grotta och tittat ut på lägerelden. Newton, Einstein, Pasteur, Gallilei, Darwin, Kopernikus, Lavoisier, Faraday, Maxwell, Dalton, Bell, Edison, Marconi, Curie, Tesla och Ford var genier som tänkte annorlunda och som förändrade vår värld. En som jag ofta tänker på är Thomas Alva Edison. Prästen som ansvarade för skolundervisningen förbjöd honom att visa sig i skolan. Till hans mamma sa han: -Barnet är förmodligen efterblivet. När Thomas Alva berättade att han tänkte uppfinna en glödlampa blev han dumförklarad och nästan inspärrad på mentalhospital.

Det är några få udda, missförstådda och motarbetade uppfinnare som har drivit på utvecklingen i människans historia. Alla andra människor har försökt att få dem att inse att de inte förstår sitt eget bästa. Många av dessa uppfinnare blev idiotförklarade under sin tid och geniförklarade av historieskrivarna. De var inte normala. Tack gode gud för det.

Jag har en annan klient som är ICA handlare. När han tog över den lilla ICA affären på en ort med 3000 invånare ökade han omsättningen med 700%. Inte genom att göra som de alltid hade gjort i den butiken utan genom att göra en lång rad förändringar. Det är idioti att göra som du alltid har gjort och förvänta dig ett annat resultat. Av historien lär vi oss att vi inte lär oss något av historien. Vi gör därför om samma misstag om och om igen. Alla kan göra misstag, det är mänskligt, men att göra samma misstag två gånger är idioti. Jag brukar säga till ICA handlaren att du är ju förändringsbenägen. Jag försöker att få det att låta som en psykiaters diagnos av en självdestruktiv sjukdom men det är ironiskt för i själva verket är det en hyllning och beröm till honom som vågar förändra.

Jag lever efter devisen ”Den som slutar att bli bättre slutar att vara bra”. Om du inte utvecklar dig själv kommer du att avveckla dig själv. Världen runt omkring dig förändras i allt raskare takt och därför måste du också göra det annars kommer du gradvis att bli sämre, din kompetens snart inte att behövas längre och till slut har du avvecklat dig själv. Normala människor är rädda för det okända, emot förändring och bekämpar utveckling. De är rädda för allt som är nytt men de är allra räddast för att bli betraktade som onormala.

Allting kan förbättras. Man kan förändra utan att förbättra men man kan inte förbättra utan att förändra. Förändring är inte farligt, det är själva förutsättningen för utveckling. Det är bara de som är beredda att förändra som kan utveckla, förbättra och lyckas. Om du är emot förändring är du emot förbättring, din egen utveckling, din egen framgång och världens utveckling.

Den legendariska tjeckiska fysioterapeuten Vladimir Janda slog larm om att gluteus muskler kan bli hämmade redan för 40 år sedan men det var ingen som lyssnade på honom. Han kallade företeelsen gluteal amnesia. Dr. Janda menade att när sätesmusklerna inte gör sitt jobb så kompenserar hamstrings, adductor magnus och de djupa ryggmusklerna och att det leder till flera olika symptom. Världens främsta ryggforskare kanadensaren Dr. Stuart McGill har vetenskapligt bevisat att Dr. Vladimir Janda hade rätt och idag är det en vedertagen sanning bland världsledande fysioterapeuter och styrkecoacher att sätesmuskler kan bli inaktiva och att det orsakar kompensationer och många olika muskulära problem.

En ”sanning” i affärsvärlden är att man måste ge människor det de vill ha för att lyckas. Jag kallar det Bert Karlsson principen. Apples Steve Jobs, Teslas Elon Musk och Facebooks Mark Zuckerberg har visat oss vad vi inte visste att vi ville ha och att det går att lyckas genom att tänka annorlunda och vara steget före med teknik som människor ännu inte har kommit på att de har behov av eller vill ha.

Människor kommer till mig med förhoppningen att jag ska kunna hjälpa dem att bli av med problem, smärtor och skador som har uppstått på grund av att deras sätesmuskler inte fungerar. Det kan jag men de får en fungerande kropp, ett helt annat löpsteg och mycket mer framåtdrivande kraft på köpet. Det händer ofta att de sätter nytt personligt rekord direkt efter att jag har rehabiliterat färdigt dem. Någon affärsguru skulle kalla det merförsäljning och påstå att jag levererar en prestationsutvecklad kropp utan att ta betalt för det. Steve Jobs skulle ha sagt att jag ger folk det de inte visste att de ville ha. Det finns olika sätt att se på världen.

Igår morse såg jag en intervju med golfspelaren Henrik Stenson i dokumentären ”Där allt började” i programmet Godmorgon Rio med Lisa Miskovsky i TV3. Henrik tackade dem som hade talat om för honom att han aldrig skulle kunna nå dit han är idag. Det har gett honom drivkraft att bevisa att de hade fel. -Det brukar vara bra drivkraft om det är några som räknar ut en, sa Henrik. -Så det är väl bara till att tacka dem som inte trodde att man skulle leverera på en viss nivå, tack så mycket, sa Henrik. 2013 fick Henrik priset årets manliga idrottare och Jerring priset på idrottsgalan. Henrik skrev svensk golfhistoria när han vann British Open den 17 juli i år och blev den första svensken att vinna en herrmajor. Henrik blev även historisk genom att slå Tiger Woods banrekord när han gick den sista rundan på Royal Troon på 20 slag under par.

Det är personlighetsutvecklande, kompetensutvecklande och karaktärsdanande att bli motarbetad. ”I IKEAs affärsfilosofi skulle saken skrivas in som en gyllene regel: att se varje problem som en möjlighet.” Det finns inga problem, bara lösningar. Om du kan formulera problemet så har du lösningen. Att ställas inför problem och att bli motarbetad kan leda till framgång. Det är bra när det uppstår problem och det är bra att bli motarbetad för då måste du vara kreativ, hitta nya lösningar och arbeta hårdare. Jag har alltid påstått att konkurrens är bra. Nu ska jag även börja påstå att det är bra att bli motarbetad.

Det är även bra när folk talar om för dig vad du inte kan klara av för då kan du använda det som drivkraft och bevisa för dem att de har fel. Om motståndet är stort och du lyckas besegra det blir du starkare. Ju starkare du är desto större framgång kan du nå. What doesn´t kill you makes you stronger.

Asta vann Kalmar Grand Prix Kids

Igår kväll var det Kalmar Grand Prix på cykel. Det rådde feststämning på Larmtorget i centrala Kalmar. Världens bästa cykelkommentator Roberto Vacchi som till vardags kommenterar cykeltävlingar på Eurosport var som vanligt på plats och kommenterade tävlingen live. Kalmar Grand Prix sändes i TV4 Sport. Roberto gjorde som alltid ett utmärkt jobb. Roberto kan göra fest av vilken tråkig cykeltävling som helst speciellt om han får kommentera tillsammans med sin kollega Anders Adamsson men igår var det ingen tråkig cykeltävling utan ett spännande varvlopp.

Roberto borde ha kommenterat barnloppet
Jag tycker dock att det var synd att Roberto inte kommenterade barnloppet som föregick elitloppet men han kanske inte känner till cyklister som Asta Larsson 6 år? Jo, förresten, det tror jag visst att han gör för Roberto känner igen alla cyklister men vi tar det från början.

Igår eftermiddag pratade jag med pappa Stefan.

-Som hon har laddat, det gick inte ens att tala med henne igår kväll, sa pappa Stefan.

Det är cyklist hon ska bli
Pappa Stefan berättade också att Asta har bestämt sig. Det är cyklist hon ska bli. Asta hade anmält sig till premiären av Kalmar Grand Prix Kids som är ett cykellopp där barn cyklar för barn med cancer. Hela behållningen från barnloppet Kalmar Grand Prix Kids går nämligen till Barncancerfonden. Kalmar Grand Prix arrangerar barnloppet tillsammans med Team Rynkeby Kalmar som cyklade till Paris för Barncancerfonden i juli. På den spontana presskonferensen före loppet berättade Asta för reportrarna att hon tänkte cykla jättefort.

Grym stämning på Larmtorget
Larmtorget och dess mysiga uteserveringar var fyllda till bristningsgränsen med publik. Klockan 18:30 kommer Asta tillsammans med de andra barnen vandrande med sina små cyklar uppför gatan till Larmtorget i centrala Kalmar som var start och mål eskorterade av cyklisterna i Team Rynkeby Kalmar. De var så söta att alla i publiken smälte som en glass i solsken en sommardag.

Hon värderar cykelmedaljen högst
Det ringde i klockan och starten gick. Asta sprintade i väg på de besvärliga kullerstenarna i sin svarta lilla cykeltröja med den kaxiga texten: ”Asta la vista” på ryggen ut på det 1700 meter långa varvet runt Kalmar City. Varvbanan kantades av förväntansfulla Kalmarbor. Det var många som kunde läsa Astas hej då text på hennes tröja där hon for fram mellan kravallstaketen på Kalmars gator i den ljumma sommarkvällen. Vi stod spända av förväntan vid målet och väntade i fyra minuter och 30 sekunder och sedan dök Asta upp först av tjejerna i gruppen 6-7 åringar. Asta sken som en sol efter loppet och svalkade sig med en ispinne med sin fina medalj runt halsen. Idag ringde Mamma Anna och berättade att Asta har 25 fotbollsmedaljer men att det är cykelmedaljen hon fick igår som hon värderar högst.

Team Bianchi satte färg på loppet
Sedan var det var dags för elitloppet. Bianchi teamet Team Tre Berg satte färg på loppet, celesté färg, Kim Magnusson vann två spurtpriser som sig bör. Kim har påbrå av finaste märke. Kims pappa Glenn var proffscyklist i påvens lag Amore & Vita i Italien i slutet av 90-talet. Pappa Glenn spurtslog självaste Lejonkungen Mario Cippolini som hade sitt berömda röda tåg till hjälp. Glenn lyckades med minimal hjälp av sitt lag mot alla odds vara före Mario över mållinjen tre gånger. Vinnar receptet var att starta spurten när det var 200 meter kvar till mål. Glenn visste att han inte hade en chans när det var 100 meter kvar men om han startade spurten tidigare så hade han en liten chans. Den taktiken resulterade i etappsegrar tre år i rad på Giro d´Italia 1996, 1997 och 1998.

En Fåglum vann
Efter mindre än halva loppet som körs 1 timme plus två varv gick Marcus ”Fåglum” Karlsson Team Tre Berg loss och låg i ensam ledning varv efter varv. Marcus tog tre spurtpriser. Marcus har också påbrå som heter duga. Pappa Jan ”Vartofta” Karlsson var tempospecialist och tog ett OS-brons i lagtempo i Seoul 1988. Mamma Sofie har också tävlingscyklat. Marcus morfar hette Sture Fåglum. Sture var av de fyra världsberömda Fåglumbröderna Gösta, Erik, Sture och Tomas som tävlade på cykel på 60- och 70-talet. Bröderna Fåglum tog tre raka VM-guld i lagtempo 1967, 1968 och 1969 samt OS-brons 1964 och OS-silver 1968 innan de blev proffs i Italien. De fick bragdguldet 1967. Marcus mammas farbror Gösta vann Giro d´Italia 1971. 1972 körde Gösta ikapp självaste Eddy Merckx på en etapp i Girot och spurtslog honom. Så Marcus kan inte klaga på sina gener men han behöver inte be om ursäkt för han höll undan för den jagande klungan och gick i mål i ensam majestät och vann Kalmar Grand Prix 2016.

Kalmar Grand Prix publiktätast
Roberto sa att det inte finns någon annan cykeltävling i Sverige som drar mer publik än Kalmar Grand Prix. Marcus ”Fåglum” Karlsson sa efter loppet att sådan här stämning är det inte på någon annan cykeltävling som vi kör. Viktor Elm sa att han inte visste att det var så här häftigt att titta på cykeltävlingar. Vilket betyg till arrangörerna av Kalmar Grand Prix och till Kalmarborna! Roberto sa också att han var imponerad av allt det som skapas i Kalmar och jag kan bara hålla med. Kalmar skapar makalösa och spektakulära arrangemang och Kalmariterna går man ur huse och ställer upp och hejar och skapar feststämning. En stor eloge till alla er Kalmarbor som ställde upp och gjorde cykelloppet igår till en sprakande cykelfest.

Asta önskar sig en racercykel
Igår kväll fick jag ett SMS från mamma Anna: ”Nu är det enda Asta önskar sig i födelsedagspresent: en racercykel”. Det är bara två problem, Asta fyller sju år den 30 september och det finns bara racercyklar från 8 år och Bianchi tillverkar ingen svart racercykel för barn men hon får väl göra som cyklisterna i Team Tre Berg och cykla på en i klassisk celesté färg.

Idag börjar OS
Idag börjar OS. Imorgon 17:15 ska Emma Johansson göra sitt tredje försök att bärga det olympiska guldet i cykel och gud vad jag unnar henne det. Emma som tog silver för åtta år sedan i Peking cyklar sin sista säsong. Asta cyklar sin första säsong. Om fem olympiska cykler är det OS 2036. Vi vet inte var men då står antagligen en 26-årig tjej från Läckeby norr om Kalmar som heter Asta Larsson på startlinjen.

Marcus klarade EM-kvalgränsen

Högby IF´s tiokampare Marcus Nilsson gjorde en stark comeback i landslaget efter ett år utan tävlingar på grund av en skadad menisk i sitt knä. Marcus deltog i den årliga nordiska mångkamps landskampen mot Finland och Estland förra helgen. Trots att det var svalt och blåsigt på Källbrinks IP i Huddinge och att Marcus fick en mindre bra start på mångkampen gjorde han några riktigt bra resultat. Efter den första dagen låg han tvåa men efter en stark andra dag vann han tiokampen på 7845 poäng vilket är 45 poäng över EM-kvalgränsen som är 7800 poäng. Det var Marcus näst bästa resultat i en tiokamp någonsin.

Marcus resultat
Marcus gjorde bland annat ett längdhopp på 6.99 men hade ett övertrampshopp på 7.15 meter. I kula vann han på 14.66 meter men hade en stöt på över 15 meter utanför sektorn. Han gjorde även bra resultat i stav på 4,92 och spjut på 62.02 meter. Han var dock missnöjd med sin insats i diskus. Diskusen landade på 42.22 meter. Inför avslutningsgrenen 1500 meter visste Marcus att det räckte med att han sprang på 4:32 för att vara säker på att klara kvalgränsen till EM så han behövde inte springa så snabbt. Han sprang i mål på 4:26. Marcus fick ett skönt kvitto på att han klarar av en hel mångkamp och att hans kropp håller. Marcus är definitivt tillbaka i mångkamp med buller och bång.

Här är Marcus resultat som gav 7845 poäng:

100 meter: 11:53
Längdhopp: 6.99
Kula: 14.66
Höjdhopp: 1.94
400 meter: 50:99
110 m häck: 14:83
Diskus: 42.22
Stavhopp: 4.92
Spjut: 62.02
1500 meter: 4:26:78

Ett av de tio främsta framtidshoppen
2010 utsåg Svenska Dagbladets friidrottsexpert Anders Lindblad Marcus till ett av de tio främsta framtidshoppen i svensk friidrott. Markus vann Nordiska mästerskapen för juniorer 2010 och blev uttagen till VM i Kanada 2010 där han tog ett VM brons och satte nytt svenskt juniorrekord på 7751 poäng. Marcus har ett tre år gammalt personligt rekord på 8104 poäng.

Skadade knät
Förra året hade Marcus siktet inställt på VM i Peking i augusti men han skadade sitt knä under träning precis innan de amerikanska universitetsmästerskapen. Han tvingades operera menisken i juni. Den öländska mångkamparen hade inte fullföljt en tiokamp sedan i början av maj förra året i Los Angeles när han vandrade in på Källbrinks IP i lördags. Knäskadan förstörde förra säsongen för Marcus. Stjärnan i Högby IF tvingades operera menisken ytterligare en gång under vintern. Marcus har tagit en kandidatexamen i sociologi vid UCLA i Los Angeles. Han flyttade hem till Sverige förra året efter fyra år i USA och bosatte sig i Växjö för studier och rehabträning.

Kastade fem meter längre i spjut efter att jag rehabilterade hans axel
Jag har hjälpt Marcus att rehabilitera sin axel och sitt knä samt att aktivera hans ena sätesmuskel inför den här säsongen. Marcus har blivit både rörligare och stabilare i sin axel och knät besvärar honom inte längre. Enligt Marcus har mina behandlingar gjort susen. Marcus pappa berättade för mig att Marcus kastade fem meter längre i spjut när jag hade rehabiliterat hans axel. Rörlighet och stabilitet i axelleden är av yttersta vikt i kastgrenar som spjut, diskus och kula. Stabilitet i knäleden är en förutsättning i explosiva grenar som 100 meter, 110 meter häck och 400 meter. Styrka och stabilitet i höftleden är viktigt i hoppgrenar som längdhopp, höjdhopp och stavhopp. Den blonda vikingen får troligtvis besked av landslagsledningen på måndag att han är uttagen i den svenska truppen till EM i Amsterdam 6-10 juli så nu kan Marcus fokusera på EM.

Tillhör en familj med en lång friidrottstradition
Marcus som är den stora, starka, tysta typen tillhör en familj med en lång tradition inom friidrott och då främst löpning. Pappa Calle är löparlegendaren och eldsjälen i Högby IF som ansvarar för i stort sett alla löplopp på Öland och i Kalmar och halva Småland. Mamma Katarina har också tävlat i löpning. De har båda haft framgångsrika löparkarriärer med SM medaljer. Systern Johanna tog ett EM brons i terränglöpning. Systern Ida var med på VM i Helsingfors 2005, blev 7:a på 3000 meter hinder på EM 2006, har 10 SM-guld och sprang i maj i år rakt in i världseliten i ultratrail löpning. Brodern David är Sveriges bästa löpare och sprang för några veckor sedan milen på den bästa tid en svensk någonsin har sprungit Mustafa Mohammed undantagen.

Friidrott är den ursprungliga idrotten
Så länge människan har funnits har den alltid tävlat i att springa i kapp, hoppa och kasta. Friidrott är den ursprungliga idrotten. De första friidrottstävlingarna hölls i antikens Grekland 1000 år före Kristus. 776 år före Kristus hölls de första Olympiska Spelen. Sprintlöpning, längdhopp, diskus och spjut fanns med på de antika Olympiska spelen. Den romerske kejsaren Theodosius förbjöd de Olympiska spelen 393 år efter Kristus. När de första moderna Olympiska spelen hölls i Aten 1896 var friidrott en självklar del av spelen. Allt sedan dess har friidrott varit huvudattraktion vid de Olympiska spelen.

Tiokamp vid Olympiska Spelen i Stockholm 1912
Tiokamp var med på det olympiska programmet för första gången när de Olympiska Spelen hölls i Stockholm 1912. Tiokampare är friidrottens superatleter. De måste vara bra i tio olika friidrottsgrenar som kräver både teknik, timing, styrka och mental uthållighet.

Grattis Marcus!
Det är verkligen roligt för Marcus att han får resultat direkt efter skadan, rehabträningen och all prestationsutvecklande träning för att komma iform igen. Grattis och lycka till på EM i juli Marcus! Jag hoppas att vi får se dig i OS i augusti också.

Erika vann DM på 3000 meter hinder

Förra sommaren rehabiliterade jag friidrottaren Erika Lindeblad som hade ont i sin höft och ljumske.

Den 8 maj sprang Erika loppet Wings for life. Ett lopp som går från Stortorget i Kalmar city över Ölandsbron till Öland. Erika kom en bit nedanför Mörbylånga på södra Öland, 35.55 kilometer, innan bilen hann ikapp henne. Erika hade tänkt springa lite längre än så men det var väldigt varmt den dagen så hon var ändå nöjd med sin prestation. Hon kom trea i Sverige och elva i världen i sin åldersgrupp 18-24 år på det.

I mitten av maj skrev Erika ett SMS till mig och berättade att träningen gick så bra och var roligare än den har varit på flera år och att det var tack vare mig.

Förra veckan skrev Erika ett SMS till mig och berättade att träningen går så himla bra och att hon skulle göra sin första hindertävling på två år till helgen.

På DM i friidrott i Nässjö i söndags sprang hon 3000 meter hinder på tiden 11.41 och vann men Erika menar att hon har så mycket mer att ge.

På söndag springer hon 2000 meter hinder i Halmstad. Den första helgen i juli åker hon till Göteborg och springer 3000 meter hinder i världsungdomspelen och där tänker Erika springa snabbt.

Hon hade egentligen planerat att springa halvmaraton men träningen för 3000 meter hinder har gått bättre än väntat. I sommar har Erika därför sitt fokus inställt på friidrott, banlöpning och hinder och i höst blir det halvmaraton istället.

Det är så kul när de som jag har hjälpt tillbaka till tävlingsbanan presterar. Jag håller tummarna för att Erika får ut allt hon har i kroppen på de viktiga tävlingarna i sommar.