Rätt intensitet i 4×4 intervaller

Det effektivaste sättet att öka din syreupptagningsförmåga eller kondition och förbränna fett är fyra stycken fyraminutersintervaller på 90-95% av din maxpuls. Du kan köra 4X4 intervaller både när du springer, cyklar och åker rullskidor.

De flesta genomför de här intervallerna med alldeles för hög intensitet och då blir träningen obehaglig, träningseffekten mindre och återhämtningen tar lång tid. Det är svårare att hitta rätt nivå för dig som är mindre bra tränad eftersom skillnaden mellan för lätt och för hårt är snävare. Om du arbetar med för hög intensitet bildas så mycket mjölksyra att återflödet av blod från dina muskler till ditt hjärta minskar och då fylls inte hjärtats vänstra kammare helt med blod. Ditt hjärta slår därför inte med full slagvolym och då minskar belastningen på ditt hjärta och träningseffekten.

Du behöver en pulsmätare för att lära dig att springa med rätt intensitet i dina intervaller. Du kan inte styra intensiteten efter pulsen eftersom pulsen reagerar för långsamt och dessutom stiger oavbrutet på samma intensitet när intensiteten är högre än mjölksyratröskeln men genom att notera dina slutpulser så vet du om du sprang i för lågt eller högt tempo. Du kan därför reglera intensiteten till nästa intervall och nästa träningspass. Det tar några träningspass att hitta rätt intensitet i intervallerna. Ju fler intervallpass du genomför desto bättre känsla får du för att hålla rätt intensitet.

För att kunna räkna ut vilken slutpuls du ska ha i dina intervaller måste du känna till din maxpuls. Teoretiska beräkningar av maxpulsen kan bli upp till 40 hjärtslag fel. Du måste därför genomgå ett maxpulstest så att du får reda på din verkliga maxpuls.

Det är enkelt att hålla samma intensitet i intervallerna på ett löpband eftersom du kan ha både en konstant lutning och en konstant hastighet men att springa på ett löpband är inte samma sak som att springa utomhus. När du springer på ett löpband sträcks din höftled passivt genom att löpbandet flyttar din fot bakåt. När du springer utomhus drar du dig framåt genom att sträcka i höftleden med dina sätesmuskler och musklerna på baksidan av ditt lår. Din löpträning blir därför effektivare om du springer utomhus. De löpband som finns på träningsanläggningar är dessutom inte kalibrerade så du kan ändå inte använda hastigheten som riktmärke. I alla fall inte om du springer på olika löpband varje gång. Det är två helt olika saker att springa på ett löpband och att springa utomhus. Jag rekommenderar dig därför att springa utomhus så att du använder de muskler som driver dig framåt men spring inte så långt de första gångerna utomhus även om du orkar det för det är en aktivitet som du inte är van vid. När vädret tillåter är det alltid bättre att du springer utomhus. Då får du dessutom frisk luft och D-vitamin. Det är lättare att springa med samma intensitet om du springer på en slät väg än om du springer på en kuperad bana.

Det finns ett antal rättesnören som hjälper dig att hålla rätt intensitet i dina intervaller. Boka tid med mig så gör jag ett maxpulstest på dig, räknar ut vilka slutpulser du ska ha och hjälper dig att hitta rätt intensitet i dina intervaller så att du får maximal effekt av din konditionsträning eller fettförbrännande träning. Jag kan göra maxpulstestet på dig på löpband, i löpspåret, på ergometercykel eller på landsvägscykel. 20 träningspass med 4X4 intervaller på rätt intensitet ökar din kondition med 10% om du tränar tre gånger i veckan.

Effektiv fettförbränning med 4×4

Det finns många myter om träning som lever kvar trots att det finns nya forskningsrön inom träningsfysiologi. En av de största myterna gäller fettförbrännande träning. Många som genomför aerobisk träning i syfte att förbränna fett tränar lågintensivt. Det är ett stort misstag.

När du tränar högintensivt förbrukar du mycket energi
När du tränar förbrukar du muskelglykogen som är kolhydrater lagrade i form av glukos och vatten i musklerna och fett. När du tränar lågintensivt förbrukar du lite energi och en stor del av bränsleblandningen består av fett. När du tränar högintensivt förbrukar du mycket energi och en mindre del av bränsleblandningen består av fett. Träningen är lågintensiv när du tränar på 60-70 procent av din maxpuls och högintensiv när du tränar på 85-95 procent av din maxpuls. Efterförbränningen EPOC Excessive Post exercise Oxygen Consumtion är mer än dubbelt så hög efter högintensiv träning som efter lågintensiv men betydelsen av EPOC för fettförbränning är kraftigt överdriven.

Du förbränner mer fett när du tränar högintensivt
Du har störst procentuell andel fett i bränsleblandningen när du har vilopuls. När du tränar lågintensivt består en större procentuell andel av bränsleblandningen av fett men när du tränar högintensivt förbrukar du en större total mängd fett eftersom energiförbrukningen är större. Du förbränner därför inte mer fett när du tränar lågintensivt. Du måste skilja på procentuell andel och total mängd.

Energiförbrukningen är viktigare än din fettförbrukning
Det är mer intressant hur stor total mängd fett bränsleblandningen består av än hur stor procentuell andel fett den består av. Om du vill minska ditt underhudsfett är din energiförbrukning viktigare än din fettförbrukning. En otränad som tränar lågintensivt förbrukar lite energi. En vältränad som tränar högintensivt förbrukar mycket energi. När dina muskler är tomma på glykogen kan kolhydrater som du äter inte omvandlas till fett utan blir istället nytt muskelglykogen.

FATmax
Den amerikanske idrottsfysiologen Andrew Coggan har beräknat vid vilken intensitetsnivå som du förbrukar störst mängd fett. Han kallar denna intensitetsnivå som innebär maximal fettförbränning för FATmax. FATmax ligger vid 65-85 procent av din maxpuls beroende på hur tränad du är. För en uthållighetsidrottare i världseliten ligger FATmax inte långt under mjölksyratröskeln.

Ju mer vältränad du är desto mer fett förbränner du
Mjölksyratröskeln defineras som den intensitetsnivå där jämvikt råder mellan produktionen av mjölksyra och förmågan att göra sig av med mjölksyra. Mjölksyratröskeln motsvarar det högsta tempo du kan hålla i en timme. Det är din tävlingsfart vid individuell start när du tävlar mot klockan på en distans som tar 60 minuter för dig att avverka. Ju högre syreupptagningsförmåga du har desto högre mjölksyratröskel har du. En vältränad som ligger på mjölkyratröskeln förbrukar mer fett än en otränad.

Du förbrukar mer fett med 4×4
De norska professorerna i medicin Jan Helgerud och Jan Hoff rekommenderar intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen för fettförbränning. De menar att 50 minuter på FATmax förbrukar 10 gram mer fett än ett 50 minuters pass med 4×4 intervaller men att varje pass med 4×4 intervaller ökar din syreupptagningsförmåga med 0,5 procent och att du därför efter några få veckors träning förbrukar mer fett med 4×4 intervaller än med FATmax träning.

Ju bättre tränad du är desto mer energi förbrukar du
fett Ju högre syreupptagningsförmåga du har desto större är den procentuella andelen fett i bränsleblandningen när du tränar högintensivt. Om du vill förbränna fett är det därför en smart strategi att öka din syreupptagningsförmåga. Ju högre syreupptagningsförmåga du har desto snabbare kan du springa. Ju snabbare du springer desto mer energi förbrukar du. Ju högre syreupptagningsförmåga du har desto längre distans kan du avverka på 50 minuter och förbrukar därför mer energi på samma tid.

1X4 är nästan lika effektivt som 4×4

Det finns fortfarande de som påstår att de inte har tid att träna. Det är ett felaktigt resonemang att påstå att man inte har tid att träna. Om du inte har tid att träna idag får du avsätta tid för sjukdom i framtiden. De som inte tränar påstår att de inte har tid att träna. De som tränar påstår att de inte har tid att inte träna. De som tränar vittnar om att allt de gör resten av dagen går fortare om de tränar. Det frigör tid för ännu mer träning. Om du intervalltränar och förbättrar din kondition orkar du med både fler aktiviteter i vardagen och mer träning. Ny forskning visar att du kan öka din kondition 10 procent på 10 veckor med så lite som tre 18-minuterspass i veckan. Den här forskningen gör det väldigt svårt för dig att påstå att du inte har tid att träna. Den här artikeln innehåller livsviktig information för dig som inte tränar. Vetenskaplig intervallträning är tidseffektiv träning och den smarta lösningen för dig med ett pressat tidsschema.

4×4 intervaller
De norska professorerna i medicin Jan Helgerud och Jan Hoff vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet (NTNU) har utvecklat en intervallträningsmodell kallad 4×4 som ökar hjärtats slagvolym och därmed konditionen mycket på kort tid. Jan Helgerud och Jan Hoff har genomfört många forskningsstudier på 4×4 intervaller. De hjar forskat på KOL-patienter, hjärtpatienter, otränade, motionärer, fotbollsspelare och längdskidåkare i norska damlängdskidlandslaget.

Boble- eller Mercedesmotor?
Ulrik Wislöff är hjärtläkare vi St. Olav´s Hospital i Trondheim och professor i fysiologi vid medicinska fakulteten vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet (NTNU) i Trondheim och forskarkollega till Jan Helgerud och Jan Hoff. Ulrik leder Cardiac Exercise Research Group (CERG). Han skrev en artikel som hette Boble- eller Mercedesmotor? ”Et slag for slagvolumet, maksimal styrke og fotball” i en norsk skidtidning som heter Skisport nummer 6 2003. Artikeln som är baserad på nya fysiologiska kunskaper och ny forskning orsakade en stor debatt om hur längdskidåkare ska träna som fortfarande pågår i vårt grannland Norge.

Medicinska studier på 4×4 intervaller
2007 publicerade Ulrik Wislöff och hans forskarteam en studie som visade att högintensiv intervallträning gav bra resultat på hjärtinfarktspatienter. De kunde för första gången visa att äldre patienter med kroniska hjärtfel och nedsatt hjärtfunktion kan genomföra träning med hög intensitet. Forskarna visade också att intensitet var en viktig faktor för att förbättra hjärtfunktion, blodkärlsfunktion och livskvalité. Fynden fick stor internationelll uppmärksamhet. Resultaten från CERGs forskning har lagt gunden för flera stora internationella studier med 4×4 intervaller för personer med typ-2 diabetes, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. Patienter som genomgått hjärttransplantation får idag köra högintensiv intervallträning när de kliver ur sjukhussängen. I norska riktlinjer för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom nämns 4×4 specifikt som exempel på effektiv konditionsträning. 4×4 intervaller används av forskare i Australien, Brasilien och flera andra länder. Flera norska sjukhus använder 4×4 i projekt för hjärtpatienter. Bispebjergs hospital i Köpenhamn i Danmark använder 4×4 intervaller för att träna hjärtpatienter. Hjärtkliniker både i Norge och internationellt använder 4×4 intervaller som en del av rehabiliteringen för hjärtpatienter. CERG och andra forskargrupper vid NTNU har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar där effekten av 4×4 intervaller och annan aerob intervallträning för friska människor har undersökts. Forskarna har genomfört studier på olika grupper, både aktiva och inaktiva, yngre och äldre och vid andra typer av livsstilssjukdomar som metaboliskt syndrom, diabetes typ-2, fetma, reumatiska sjukdomar, KOL och PCOS. CERG har genomfört över hundra studier på hur olika träningsformer påverkar kroppen. De har bland annat visat att 4×4 intervaller kan minska åderförkalkning hos hjärtpatienter, förbättra balansen och gångfunktionen på strokepatienter och stärka hjärtat och förbättra konditionen på överviktiga. Anledningen till att intervallerna är fyra minuter är att det tar två till tre minuter innan hjärtat slår med full slagvolym. Hjärtat slår med full slagvolym när hjärtats vänstra kammare fylls helt med blod. Om intervallerna är kortare blir tiden i zonen där hjärtat slår med full slagvolym kortare. Det blir mindre träning för hjärtat och mindre effektiv träning. De flesta klarar av att genomföra fyra minuter långa intervaller.

4 minuter träning räcker
Det började med att Ulrik Wislöff och CERG publicerade en vetenskaplig artikel om 4×4 intervaller för hjärtpatienter som fick mycket uppmärksamhet. CERG blev kontaktade av en amerikansk läkare som använde metoden som hade upptäckt att inte alla patienter klarade av att genomföra fyra intervaller. Hans erfarenhet var att de som bara klarade av att genomföra en av de fyra intervallerna fick lika mycket förbättrad syreupptagningsförmåga som de som genomförde alla fyra intervallerna. Den amerikanska läkaren frågade Ulrik Wislöff om de kunde undersöka effekten av att köra en enda intervall istället för fyra. Ulrik var till att börja med skeptisk men eftersom den amerikanska läkaren upplevde en lika bra effekt av en intervall som av fyra intervaller blev han ändå nyfiken.

1×4 är nästan lika effektivt
Ulrik Wislöff och hans forskarteam CERG genomförde en vetenskaplig forskningsstudie ”Low- and High-Volume of Intensive Endurance Training Significantly Improves Maximal Oxygen Uptake after 10-Weeks of Training in Healthy Men”. Studien genomfördes 2009 men publicerades först 2013 i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Ulrik Wislöffs forskarteam undersökte hur mycket den  maximala syreupptagningsförmågan ökar med en fyraminuters intervall. Resultatet överraskade Ulrik Wislöff. Forskningsstudien visade att en enda intervall på fyra minuter nästan ger samma träningseffekt som fyra stycken fyraminuters intervaller.

Klicka här för att läsa studien:

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0065382

1×4 ger 76 procent av resultatet
Forskarteamet CERG genomförde en studie på 26 stycken inaktiva, friska och överviktiga män i åldern 45-55 år. Under 10 veckor tränade en grupp 4×4 intervaller och en annan grupp 1×4 intervall. Båda grupperna tränade 3 gånger i veckan och deltagarnas maximala syreupptagningsförmåga VO2max mättes före och efter 10 veckor. Den grupp som tränade 4×4 förbättrade sin syreupptagningsförmåga med 13 procent eller 0,43 procent per intervallpass vilket är en stor förbättring. Mest intressant är dock att de som tränade 1×4 förbättrade sin syreupptagningsförmåga med hela 9,9 procent eller 0,33 procent per intervallpass. 1×4 gav nästan lika bra resultat som 4×4. Deltagarna i studien fick 76 procent av resultatet med en enda intervall jämfört med fyra intervaller. Om du vill ha 100 procents träningseffekt ska du använda 4×4 men om du har svårt att få tiden att räcka till för träning eller prioriterar annan träning är 1×4 ett tidseffektivt alternativ.

1×4 ger 66 procent av resultatet
En normal förbättring av den maximala syreupptagningsförmågan av 4×4 intervaller i en mängd studier genomförda av Jan Helgerud och Jan Hoff är 0,5 procent per intervallpass. Om tre stycken 4×4 pass i veckan genomförs i 10 veckor ökar den maximala syreupptagningsförmågan med 15 procent. Om vi jämför träningseffekten i 1×4 gruppen i Ulrik Wislöffs studie med träningseffekten av 4×4 intervaller i Jan Helgeruds och Jan Hoffs studier ger 1×4 66 procent av resultatet. 4×4 ökar den maximala syreupptagningsförmågan med 15 procent på 30 pass. 1×4 ökar den maximala syreupptagningsförmågan med 9,9 procent på 30 pass. Det är viktigt att notera att Ulrik Wislöffs studie är gjord på otränade.

0,5 procent ökad VO2max per pass
Jan Helgerud och Jan Hoff har sett en ökning av VO2max med 0,5 procent per intervallpass i sina studier på 4×4 ända upp till ett tetvärde på 70 för kvinnor och 80 på män. De genomförde en studie på norska damlängdskidlandslaget där längdskidåkarna i studien ökade VO2max med 4,5 procent på 18 intervallpass på 14 dagar eller 0,25 procent per intervallpass. 4,5 procent på 14 dagar är en enormt stor ökning på så tränade uthållighetsidrottare. Jan Helgerud och Jan Hoff säger att de aldrig har sett en mindre ökning än 0,25 procent av 4×4 intervaller, inte ens på uthållighetsidrottare i världseliten.

10 procent bättre kondition på 10 veckor
Ulrik Wislöff rekommenderar tio minuter uppvärmning, en intervall som är fyra minuter och fyra till fem minuter nedvarvning. Om du har om tid för träning kan det vara bra för dig att veta att det räcker med tre stycken 18-minuterspass i veckan för att förbättra din kondition betydligt. Om du upprepar det tre gånger i veckan förbättrar du din syreupptagningsförmåga med nästan 10 procent på 10 veckor. Den här forskningen gör det väldigt svårt för dig att påstå att du inte har tid att träna.

1×4 är inte tillräckligt för uthållighetsidrottare
Ulrik Wislöff understryker att så små träningsmängder som 1×4 inte är tillräckligt för den som ska vinna längdskidtävlingar. 1×4 är tillräckligt för sjuka, otränade och nybörjare. 4×4 är tillräckligt för motionärer. Längdskidåkare i världseliten som Marit Björgen, Beckie Scott och Charlotte Kalla har använt 5×4 intervaller. Det som den här 1×4 studien visade är att tröskeln för vad som ger en tydlig och mätbar träningseffekt är ännu lägre än man tidigare har trott. I folkhälsosammanhang är det en sensation, säger Ulrik Wislöff.

Intervallträna för att orka vara mer aktiv
Rådet från hälsomydigheter är att träna 30 minuter varje dag men det klarar de flesta bara en månad. Vi ser att de som följer vårt råd om att köra 4×4 intervaller två gånger i veckan snabbt kommer i form. Biverkningen av det är att de fortsätter att träna därför att de är i form för det, säger Ulrik Wislöff. Vår erfarenhet är att syreupptagningsförmågan måste ökas först och sedan blir det naturligt mer aktivitet i vardagen därför att de orkar göra mer, säger Ulrik Wislöff.

Artikeln har uppdaterats 7 september 2025.

Copyright Jerry Brännmyr 2014 och 2025

Den fysiologiska grunden för 4×4 intervaller

För att du ska kunna springa, cykla eller åka skidor snabbare måste mer syre transporteras till dina muskler. I den här artikeln får du följa syrets väg från luften du andas till mitokondrierna i dina muskler. Jag förklarar vilka fysiologiska faktorer som begränsar din prestationsförmåga. Du får vetenskaplig fakta om hur du snabbast ökar din syreupptagningsförmåga.

Blod
Ditt blod innehåller röda blodkroppar som transporterar syret till dina muskler. Ju fler röda blodkroppar ditt blod innehåller desto större mängd syre kan det transportera. Om du är frisk och din hemoglobinnivå är låg har du järnbrist eller vitamin B12 brist. Då kan du öka de röda blodkropparnas antal till en normal nivå med ett joniserat järntillskott eller metylerad vitamin B12 tillskott. Du kan öka antalet röda blodkroppar över en normal nivå med höghöjdsträning genom att njurarna tillverkar ett hormon som heter Erytropoetin när blodet är syrefattigt. Du kan öka antalet röda blodkroppar med läkemedlet Erytropoetin (EPO) som är ett receptbelagt läkemedel som är dopningsklassat. Du kan även öka antalet röda blodkroppar med autolog bloddopning som innebär att du tappas på blod, de röda blodkropparna centrifugeras bort och fryses in. Din kropp återbildar den mängd blod som du tappades på. Inför en viktig tävling tinas blodkropparna upp och injiceras i ditt blod för att öka din prestationsförmåga. Autolog bloddoping är dopningsklassat.

Lungor
Dina lungor syresätter ditt blod genom att syret binds till de röda blodkropparna. Lungornas kapacitet går inte att öka men även om det skulle gå att göra det skulle du ändå inte ha någon nytta av det. Deras kapacitet är inte en begränsande faktor för uthållighetsprestationer på havsnivå. De begränsar därför inte din prestationsförmåga om du inte röker, bor i en storstad eller lever på hög höjd.

Hjärta
Ditt hjärta är en muskel som fungerar som en pump. Det pumpar ut det syrerika blodet genom dina blodkärl till de arbetande musklerna. Ju större och starkare ditt hjärta är desto mer blod kan det pumpa ut i varje hjärtslag.

Slagvolym
Slagvolym är den mängd blod som ryms i ditt hjärtas vänstra kammare. På en otränad rymmer hjärtas vänstra kammare 100 ml blod och på en vältränad uthållighetsidrottare i världseliten rymmer det 200 ml. För att ditt hjärta ska kunna pumpa ut en större mängd blod måste dess slagvolym öka.

Hjärtfrekvens
Din hjärtfrekvens är det antal slag som ditt hjärta slår på en minut. Den maximala hjärtfrekvensen är individuell och ökar inte genom träning utan minskar med stigande ålder men inte med ett slag per år utan med ett slag på tre till fem år. Din exakta maximala hjärtfrekvens kan inte beräknas utan den måste testas fram. Teoretiska beräkningar kan bli så mycket som 40 hjärtslag fel. Din maximala hjärtfrekvens är grenspecifik. Är du löpare ska du därför göra testen på ett löpband och är du cyklist ska du göra den på en testcykel.

Minutvolym
Din minutvolym är din slagvolym multiplicerad med din hjärtfrekvens. Om din slagvolym är 200 ml och din maximala hjärtfrekvens 200 är din minutvolym 40 liter. Då pumpar ditt hjärta ut fyra stycken 10-litershinkar med blod per minut. Det pumpar blod som en högtryckstvätt och du springer, cyklar eller åker skidor snabbt och lätt.

Kapillärer
Dina kapillärer är din kropps minsta blodkärl. Dina muskler förses med blod genom dina kapillärer. Dina muskler kan ta emot tre gånger mer blod än ditt hjärta kan leverera. Antalet kapillärer är därför inte en begränsande faktor för uthållighetsprestationer.

Mitokondrier
Dina mitokondrier är dina musklers kraftverk där energi tillverkas genom att fett och socker förbränns under inverkan av syre. Dina mitokondrier kan använda mer syre än ditt blod innehåller annars skulle bloddopning inte fungera. Antalet mitokondrier i dina muskler är därför inte en begränsande faktor för uthållighetsprestationer. Det är vetenskapligt bevisat att intervallträning ökar antalet mitokondrier i högre grad än distansträning.

Syreupptagningsförmåga
Din maximala syreupptagningsförmåga eller VO2max är den maximala mängd syre din kropp kan ta upp och använda. När ett testlabb testar din kondition testar de din maximala syreupptagningsförmåga. VO2max mäts i milliliter syre per minut. För att få ett mått på din prestationsförmåga i uthållighetsidrott divideras din syreupptagningsförmåga med din kroppsvikt. Det kallas testvärde. Ditt testvärde är ett kvitto på hur vältränad du är. Den tydligaste skillnaden mellan en bra och en lite mindre bra uthållighetsidrottare är syreupptagningsförmågan. Om två uthållighetsidrottare har samma uppmätta syreupptagningsförmåga har den med lägre kroppsvikt en högre prestationsförmåga. Testvärdet för otränade är 35-40 ml/kg och för vältränade uthållighetsidrottare i världseliten 80-90 ml/kg. Dessa värden gäller för män. Den norska skidåkaren Björn Dählie har det högst uppmätta testvärdet i världen på 96 ml/kg. Den Olympiska mästarinnan i Mountainbike Jenny Rissveds har det högst uppmätta testvärdet för kvinnor i Sverige med 75 ml/kg. Om två uthållighetsidrottare har samma testvärde och väger lika mycket har den starkare en högre prestationsförmåga.

Ökad slagvolym ökar VO2max
Det är hjärtats slagvolym som begränsar din syreupptagningsförmåga. Det är hjärtats pumpförmåga som är flaskhalsen i syretransporten, inte lungorna, kapillärerna eller mitokondrierna. För att hjärtat ska kunna pumpa ut mer blod måste slagvolymen öka. Hjärtat måste slå med full slagvolym för att belastningen på hjärtmuskeln ska bli tillräckligt stor så att hjärtat blir större och starkare och kan pumpa ut mer blod i varje slag.

Forskning om slagvolym
Före 2001 trodde idrottsfysiologer att hjärtat slog med full slagvolym redan vid 50-60 procent av maxpulsen. Distansträning betraktades därför som grundträning för uthållighetsidrottare eftersom man trodde att det ökade syreupptagningsförmågan. Forskning i USA 2001 och Norge 2012 visar att hjärtat inte slår med full slagvolym förrän vid 90 procent av maxpulsen. Hjärtats vänstra kammare fylls inte helt med blod under 90 procent av maxpulsen och över 95 procent av maxpulsen. Intervallträning bör därför betraktas som grundträning för uthållighetsidrottare. Det borde ha skett ett paradigmskifte i träningen för uthållighetsidrott 2001.

4×4 intervaller
Det tar 1-2 minuter på en tillräckligt hög intensitet innan hjärtat slår med full slagvolym. Om intensiteten är för hög i intervallerna bildas så mycket mjölksyra att återflödet av blod från musklerna till hjärtat minskar och då minskar slagvolymen och träningseffekten. Återhämtningen tar dessutom mycket längre tid. Det fungerar med intervaller som är 3-8 minuter. Det är lättare att kontrollera intensiteten i 4 minuter långa intervaller. Du får fler minuter i zonen 90-95 procent av maxpulsen jämfört med kortare intervaller. Om du inte är vältränad får du troligtvis inte fler minuter i zonen med längre intervaller.

4×4 intervaller

Jan Helgerud och Jan Hoff är professorer i medicin och forskare vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitetet (NTNU) i Trondheim. De har vetenskapligt bevisat vilken träning som ökar din syreupptagningsförmåga snabbast. Helgerud och Hoff har utvecklat en träningsmetod som har vållat en het debatt som har pågått i vårt grannland Norge sedan 2003 när en forskarkollega till Helgerud och Hoff som heter Ulrik Wislöff som är hjärtläkare på St Olofs Hospital i Trondheim skrev en debattartikel i tidningen Skisport nummer 6 2003. Utmärkande för den här debatten är att det bara är de här professorerna som har fysiologisk fakta, vetenskapliga bevis och kliniskt dokumenterad effekt som stöd för sina argument. Ingen kan uppvisa snabbare resultat med någon annan träningsmetod.

VO2max är skillnaden
Allt arbete som är längre än 3 minuter har i stort sett samma fysiologiska kravprofil. Den fysiologiska grunden för uthållighet är din maximala syreupptagningsförmåga, VO2max. Den klart tydligaste skillnaden mellan bra och lite mindre bra uthållighetsidrottare är skillnaden i maximal syreupptagningsförmåga.

Dina benmuskler kan ta emot mer blod än ditt hjärta kan leverera
Det är vetenskapligt bevisat att dina benmuskler kan ta emot tre gånger mer blod än ditt hjärta kan leverera. Om ditt hjärta kan leverera syre till dina muskler så kan de ta upp det och använda det för energiproduktion. Det är därför bloddopning fungerar. Idag är idrottsfysiologer överens om att det är hjärtats slagvolym som avgör hur mycket syre som kan transporteras till de arbetande musklerna. Slagvolym är den mängd blod som ryms i hjärtats vänstra kammare. Det är den mängd blod hjärtat pumpar ut vid varje slag. Otränade har en slagvolym på 100 ml och vältränade har 200 ml. När hjärtats vänstra kammare blir större pumpar hjärtat ut en större mängd blod vid varje slag och din uthållighet ökar. Hjärtfrekvensen är det antal gånger hjärtat slår på 1 minut. Minutvolymen är den mängd blod hjärtat pumpar ut på 1 minut. Minutvolymen är slagvolymen multiplicerad med hjärtfrekvensen. Om du är vältränad och har en slagvolym på 200 ml och en maxpuls på 200 BPM så kan ditt hjärta pumpa 40 liter blod per minut.

Hjärtat slår inte med full slagvolym förrän vid 90 procent av maxpulsen
Fram till för ungefär 15 år sedan trodde idrottsfysiologer att hjärtats vänstra kammare fylldes helt med blod och slog med full slagvolym redan vid en arbetsbelastning som motsvarar 50-60 procent av maxpulsen. De trodde därför att hjärtats slagvolym ökade maximalt vid långa lågintensiva distanspass. Med hjälp av ny teknisk utrustning har forskare bevisat att hjärtat inte slår med full slagvolym förrän vid 90-95 procent av maxpulsen. De sista tio slagen upp mot maxpuls minskar slagvolymen något. Den här forskningen visar också att hjärtats vänstra kammare bara är halvfull med blod vid 75 procent av maxpulsen. Hjärtat är en muskel och det måste belastas hårt för att det ska bli större och starkare. Du måste därför arbeta så hårt att hjärtat pumpar blod med full slagvolym för att det ska bli större och starkare. Din kropp anpassar sig till hög belastning och därför ökar slagvolymen när hjärtat slår med full slagvolym. För att öka hjärtats slagvolym måste du därför arbeta på en intensitet som motsvarar 90-95 procent av din maxpuls.

Hjärtats slagvolym ökar med intervaller på 90-95 procent av maxpulsen
Jan Helgeruds och Jan Hoffs forskning visar att hjärtats slagvolym ökar snabbast med intervaller på 90-95 procent av maxpulsen. Vid högre intensitet stiger mjölksyran i musklerna så snabbt att blodflödet från musklerna till hjärtat minskar och därmed minskar slagvolymen. Det krävs 1-2 minuters arbete på en hög belastning innan hjärtat slår med full slagvolym. 3-minutersintervaller ger därför få minuter med full slagvolym och 5-minutersintervaller utförs oftast med för låg intensitet och då nås inte full slagvolym. 4-minutersintervaller ger många träningsminuter med full slagvolym. 4 stycken 4-minutersintervaller på 90-95 procent av maxpulsen med 3 minuters aktiv vila mellan intervallerna är det effektivaste sättet att öka hjärtats slagvolym och därmed syreupptagningförmågan.

Intervallträning med kliniskt dokumenterad effekt
Den här träningen har en kliniskt dokumenterad effekt. 4×4 intervaller ökar den maximala syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass i kliniska studier upp till ett testvärde på 80 för män och 70 för kvinnor och med 0,25 procent per träningspass om du tillhör världseliten i en uthållighetsidrott. När du uppnått ett testvärde på 80 ml som man eller 70 ml som kvinna krävs det 2-3 intervallpass i veckan bara för att behålla kapaciteten. Teoretiskt krävs det 140 intervallpass för att gå från otränad med 1 deciliter i slagvolym till vältränad med 2 deciliter i slagvolym med 4×4 intervaller. Syreupptagningsförmåga är en färskvara och den minskar snabbt om träningspassen uteblir. Helgerud och Hoff genomförde en kontrollerad studie på det norska damlängdskidlandslaget med 18 intervallpass på 14 dagar. Den genomsnittliga förbättringen av syreupptagningsförmågan var 0,25 procent per pass och 4,5 procent på 14 dagar. Det är ett helt otroligt resultat på världens mest vältränade kvinnor.

Alla kör intervallerna för hårt
Alla genomför de här intervallerna i för högt tempo eller på för hög effekt. Speciellt svårt är det att hitta rätt nivå för dem som är mindre bra tränade eftersom skillnaden mellan för lätt och för hårt är snävare för dem. Om intervallerna är för hårda drar du på dig mjölksyra och hjärtat kommer inte upp i full slagvolym och då ger inte träningen maximal effekt och återhämtningen tar längre tid. Om du är löpare, cyklist, triatlet eller skidåkare kan jag göra en maxpulstest på dig och hjälpa dig att hitta exakt rätt nivå i intervallerna så att du får optimal effekt av din intervallträning.

Funktionell träning

Funktionell träning startade som en idé av fysioterapeuter med de bästa intentioner men en bra idé i fel händer tog en ände med förskräckelse. Det som kallas funktionell träning idag är inte styrketräning och det är inte funktionellt.

Det är din kropp som ska vara funktionell
Det som kallas funktionell träning idag kallades grenspecifik träning för 35 år sedan. Med funktionell träning menas att det skulle finnas övningar som du kan göra i gymmet där träningseffekten är direkt överförbar till idrottsaktiviteter och vardagsaktiviteter men det finns inga sådana övningar och funktionell träning finns därför inte. Det är inte övningarna som ska vara funktionella, det är din kropp som ska vara funktionell. Det finns däremot övningar som skapar en funktionell kropp. Det är inte samma sak och det är viktigt att du förstår skillnaden.

Det finns inga övningar som gör dig funktionell
De enda övningar som är funktionella är ryck och stöt men bara om du är tyngdlyftare och knäböj, bänkpress och marklyft under förutsättning att du är styrkelyftare och utför dessa övningar exakt likadant som på tävling. Chins och dips är också funktionella övningar men endast om du tävlar i athletic fitness. Ditt nervsystem programmeras för specifika rörelser. Om du inte gör exakt samma rörelse i gymmet som i din idrott så är den inte direkt överförbar till din idrott och därmed inte funktionell därför att ditt nervsystem inte känner igen rörelsen. Det går självklart inte att göra exakt samma rörelse med belastning i gymmet som du gör i din idrott.

Funktionell träning eller funktionell styrketräning?
Du måste skilja på funktionell träning och funktionell styrketräning. Det går inte att blanda ihop balans, stabilitet, koordination, rörlighet och styrka i samma övning och kalla det för funktionell träning. För att få optimal effekt av din träning måste du träna en av dessa förmågor i taget. Du kan inte stå på ett instabilt underlag och lyfta tunga vikter och därför ökar inte din styrka om du styrketränar på ett instabilt underlag. Det ökar inte din styrka och det är inte funktionellt utan ineffektivt. Forskning visar att styrketräning på ett stabilt underlag är effektivare än styrketräning på ett instabilt underlag. Den balans, stabilitet, koordination, rörlighet och teknik som du behöver för din idrott utvecklar du när du utövar din idrott. Du behöver därför inga pilatesbollar, balansplattor, TRX-band, kettlebells, medicinbollar, plyoboxar eller dragmaskiner. Utför de komplexa rörelser som din kropp är utvecklad för med din egen kropp eller fria vikter som belastning så aktiveras dina stabiliserande muskler.

Överlevnadsmaskin från stenåldern
Din kropp är anpassad för att leva på stenåldern. Ditt neuromuskulära system är utvecklat för att dina muskler ska aktiveras med full kraft i de rörelser som är primära för din överlevnad. Du är utvecklad för att röra dig enligt ett visst mönster och det mönstret är ditt naturliga rörelsemönster. Vi har förlorat vårt naturliga rörelsemönster, vår rörlighet och styrka därför att vi har slutat att röra oss. Du måste använda ditt naturliga rörelsemönster för att belasta din kropp på rätt sätt och träna effektivt för att din prestationsförmåga ska öka snabbt. Du måste därför återerövra ditt naturliga rörelsemönster.

Människor är dysfunktionella
Människokroppen är primärt utvecklad för att gå, springa, kliva och klättra och ta sig fram i svår och kuperad terräng för att undkomma fara och hitta mat. Musklerna på dina höfter och ben är utvecklade för att förflytta dig framåt. Höftleden är kroppens näst största och starkaste led. Det är här all kraft sitter. Vi har förlorat vår förmåga att böja och sträcka i höftleden. Våra sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler har slutat att fungera. En tvååring plockar upp en boll från golvet genom att hålla ryggen rak och böja i knä och höft men du plockar upp bollen genom att hålla höfter och knän raka och böja på din rygg istället. Vi böjer på ryggen istället för att böja i höftleden därför att vi inte har fungerande muskler som böjer och sträcker i höftleden.

Människor har ett dysfunktionellt rörelsemönster
Musklerna på din överkropp är utvecklade för att pressa och dra i olika vinklar. Vi har förlorat vår förmåga att fixera skulderbladet vars uppgift är att stabilisera axelleden när armarna belastas. Vi pressar och drar därför genom att böja och sträcka i armbågsleden istället. Om det hade varit meningen att vi skulle böja och sträcka i armbågsleden vid tunga arbeten hade vi inte behövt några stora starka ryggmuskler, bröstmuskler och axelmuskler. Då hade vi haft enorma armmuskler istället. Om jag ber dig att dra ett rep med en tung belastning i andra änden emot dig kommer du att böja din arm och arbeta med dina armböjarmuskler. Om du hade levt på stenåldern och ställts inför ett arbete där du hade varit tvungen att dra ett tungt föremål emot dig så hade du instinktivt placerat din armbåge bakom din hand och använt dina starka ryggmuskler istället. Du behöver inte isoleringsövningar för att träna dina muskler, du behöver använda din kropp så som naturen har designat den för att användas.

Det finns inga funktionella övningar
Det finns inga styrketräningsövningar som är funktionella. Det finns däremot styrketräningsövningar som har högre överförbarhet till överlevnad på stenåldern, idrotter och vardagssituationer än andra övningar. Dessa övningar är främst basövningar med din egen kropp som belastning och fria vikter som till exempel marklyft, knäböj, utfall, chins, rodd, bänkpress och press över huvudet. Enbensknäböj har en högre överförbarhet till de flesta idrotter än tvåbensknäböj eftersom de flesta idrotter utförs på ett ben förutom rodd och ridning och därför måste du även träna de muskler som stabiliserar din höft när du står på ett ben för att få ut den ökade styrkan i din idrott. Andra övningar som har en hög överförbarhet till idrotter är ryggresning och hängande benlyft samt tåhävning. Det är övningar som bygger en hel, frisk och stark samt funktionell kropp som tål att belastas och användas. De bygger inte in någon dold svaghet i din kropp utan skapar en kropp som kan prestera på topp.

Rumpaktivering

Din rumpa fungerar inte. Jag är personlig tränare. Jag har fortfarande inte haft någon klient eller träffat någon i gymmet som har haft en fungerande sätesmuskulatur. Dessa muskler är hämmade på grund av att du sitter för mycket på världens farligaste uppfinning, stolen. När du sätter dig ned böjer du i höften och då stretchas dina sätesmuskler ut. När du sitter belastar du dina stretchade sätesmuskler med en stor del av din kroppstyngd. Dina sätesmuskler hämmas. Det är en kraftig underdrift att påstå att hämmade sätesmuskler är mycket vanligt.

Dysfunktionella sätesmuskler
När dina sätesmuskler är dysfunktionella kompenserar hamstrings som är musklerna på lårets baksida och de djupa ryggmusklerna längs din ryggrad när du sträcker i höftleden. När dina sätesmuskler är dysfunktionella kompenserar du genom att översvanka i ländryggen istället. Det i sin tur leder till ryggproblem. Hämmade sätesmuskler orsakar piriformis syndrom även kallat falsk ischias. Om musklerna i din ländrygg blir trötta och hamstrings nästan krampar när du gör ryggresning med rak rygg fungerar inte dina sätesmuskler. Om du känner att låren arbetar i höftlyft fungerar inte din rumpa.

Du kan inte bli stark i underkroppen om inte din gluteus fungerar
Jag sätter inte någon som inte har en fungerande kropp i träning. Jag kan inte lära någon som inte har en fungerande sätesmuskulatur att göra marklyft med rätt teknik. Det första jag kontrollerar på mina klienter innan jag sätter dem i träning är om deras sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fungerar som de ska. Det gör de inte. Jag använder muskelbehandling och aktiveringsövningar för att aktivera sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna på mina klienter.

De starkaste core muskler hjälper inte om gluteus är hämmad
Höftleden är en av kroppens största leder. Sätesmusklerna är kroppens största och starkaste muskelgrupp. Om du lyfter något tungt utan aktiv sätesmuskulatur belastas din rygg på fel sätt. Jag vågar inte låta någon klient göra marklyft eller knäböj om inte hans eller hennes sätesmuskler fungerar. Det är väldigt stor fokusering på coremusklerna men utan fungerande sätesmuskler hjälper inte de starkaste coremuskler. De klienter som kommer till mig med diskbråck har en fullständigt dysfunktionell sätesmuskulatur och hämmade djupa höftböjarmuskler.

Hämmade sätesmuskler är vanligt
Alla har dysfunktionella sätesmuskler, även de som har ett rörligt jobb, elitidrottare och till och med styrkelyftare. Det kan du se när de gör ett marklyft. De översvankar ländryggen istället för att sträcka helt i höftleden så att det ser ut som om de har sträckt höftleden helt och får lyftet godkänt. De borde få tre röda lampor. Med fullt fungerande sätesmuskulatur skulle de få mycket tyngre lyft godkända och slippa felbelasta sin rygg.

All kraft sitter i höften
Det är i höften all kraft sitter. De klienter jag hjälper med behandling och aktivering av sätesmusklerna och som sedan gör den hemläxa jag ger dem får mycket mer kraft i höftledssträckning. De blir mycket starkare i knäböj, utfall, marklyft, split squat och hängande benlyft och de får ett mycket bättre löpsteg. De klienter som har pirifomis syndrom och falsk ischias får inte tillbaka smärtan när deras sätesmuskler fungera som de ska igen och gör sitt jobb. Tyvärr har den här rumpaktiveringen en mycket allvarlig biverkning. När jag återställer normal muskeltonus ställer gluteus upp sig och blir rundare. Din rumpa blir därför snyggare, mycket snyggare. När dina sätesmuskler aktiveras lyfter de din rumpa och gör den rundare. Den får liv.

Du kan inte träna gluteus muskler som inte fungerar
Jag får många frågor av tjejer som vill träna rumpan varför inget händer med deras rumpa och varför de inte känner att musklerna i rumpan arbetar när de gör alla möjliga och omöjliga övningar för rumpan. Jag svarar alltid att man inte kan träna en muskel som är inaktiverad. Jag har hjälpt många tjejer att aktivera igång sin rumpa. När den är aktiverad kan de börja träna den men inte med ineffektiva isolerande rumpövningar eller utfallssteg utan med effektiva övningar som bulgarian split squat, marklyft och knäböj. Vägen till en fast och rund rumpa startar med rumpaktivering.

Hämmade sätesmuskler orsakar ont i ryggen
Killar frågar mig ofta varför de har ont i ryggen. Jag svarar alltid att det beror på att deras sätesmuskler är inaktiva och berättar att de kommer att kunna lyfta tyngre vikter i knäböj, marklyft och ryggresning när deras sätesmuskler fungerar. De killar som jag har hjälpt att aktivera sätesmusklerna har fått mycket mer kraft i höftledssträckning. Vägen till stor styrka i knäböj, marklyft och ryggresning startar med rumpaktivering.

Hämmade sätesmuskler orsakar överbelastningsskador
Dina djupa höftböjarmuskler, iliopsoas, fungerar inte heller. Hämmade sätesmuskler hämmar sin antagonist, de djupa höftböjarmusklerna. När dina djupa höftböjarmuskler är hämmade kompenserar tensor fascia latae, rectus femoris och fyra muskler till. Tensor fascia latae övergår i ett kraftigt senstråk som fäster på underbenets utsida nedanför knät. Muskeln blir överbelastad, spänd, hård och öm och spänner upp senan. När den blir tillräckligt spänd får du ont på knäts utsida. Det kallas löparknä. Det går att åtgärda med behandling och aktivering av sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna och genom att behandla tensor fascia latae. Smärta i ljumsken orsakas också av inaktiva djupa höftböjare.

Iliopsoas måste fungera för att du ska kunna bli stark i bukmusklerna
Med hämmade djupa höftböjarmuskler, iliopsoas kan du inte träna dina bukmuskler effektivt. Ju mer aktivitet och styrka du har i dina djupa höftböjarmuskler desto hårdare tvingas dina bukmuskler arbeta för att förhindra att höftböjarmusklerna tippar bäckenet framåt i övningar som hängande benlyft. Det effektivaste sättet att träna både höftböjarmusklerna och bukmusklerna är hängande benlyft. Ju mer aktiva och starka höftböjarmuskler du har desto mer belastas dina bukmuskler.

Du måste bli stark höftledsböjning för att bli stark i höftledssträckning
Om du inte tränar dina höftböjarmuskler kommer du till slut inte att bli starkare i övningar där du sträcker i höftleden. Det vill säga i knäböj, marklyft och ryggresning. Din kropp känner av om styrkeobalansen är för stor och hämmar kraften på neurologisk väg. Om du vill bli stark i knäböj och marklyft måste du bli stark i hängande benlyft.

När gluteus och iliopsoas fungerar får du ett bättre löpsteg
De löpare som jag hjälper att aktivera sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler på får ett längre och spänstigare löpsteg. När du springer drar du dig framåt genom att sätesmusklerna och hamstrings sträcker i höftleden men den rörelse som måste utföras med högst hastighet är den efterföljande framåtpendlingen av benet som sker genom aktiv höftböjning. Ju starkare djupa höftböjarmuskler du har desto snabbare kan du springa. Sätesmusklerna, hamstrings och höftböjarmusklerna är sprintermusklerna. Utan fungerande sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler har du inget löpsteg. De som hasar sig fram på motoriserade löpband har dysfunktionella sätesmuskler och inaktiva djupa höftböjarmuskler. En sprinter som drar sönder sina hamstringsmuskler har hämmade sätesmuskler. Hamstrings kompenserar och blir överbelastade och musklerna brister. Sprinterlöpare får muskelbristning i lårets framsida när de har hämmade djupa höftböjare. Rectus femoris kompenserar och blir överbelastad vilket resulterar i att muskeln brister. Se till att dina sätesmuskler och höftböjarmuskler fungerar så blir både dina muskler och din rygg glada.

Träna rörelser istället för muskler

Det är in vogue bland kroppsbyggare sedan över 20 år att bara träna varje muskelgrupp en gång i veckan. Du skapar inte en hel, frisk och stark kropp genom att ägna en hel träningsdag åt att isolera en enda muskel. Kroppsbyggare har delat in sin träning i olika muskelgrupper sedan 60-talet. Det är ett omodernt sätt att tänka och det finns en stor fara med det. Det finns muskler som många som tränar på gym inte tränar och muskler som de tränar på fel sätt. Din kropp är inte designad för att använda en muskel i taget utan för att utföra rörelser. Du skapar en kropp som inte fungerar om du bara tränar delar av den. Om du tränar dina muskler genom att isolera dem kommer du att bli oproportionerlig, få ont och bli skadad. Din kropp är konstruerad för att utföra komplexa rörelser som integrerar flera muskler i hela kinetiska rörelsekedjor. Du måste återställa balansen för att bli av med smärtor och skador. Din kropp har en fantastisk förmåga att självläka när du utför rörelser som den är designad av naturen att utföra.

Träna rumpan
De flesta killar som styrketränar har inget fokus på att träna kroppens största, starkaste och viktigaste muskel, sätesmusklerna. De tänker inte så mycket på musklerna runt kroppens största led, höftleden, överhuvudtaget. De har en bröstträningsdag och en armträningsdag men jag har aldrig hört talas om att de ägnar en hel träningsdag åt att träna sätesmusklerna eller att de har en vadträningsdag. De flesta killar tränar inte sina höftböjare heller och om de gör det så aktiverar de oftast inte de djupa höftböjarna och det är de som är viktigast för deras rygghälsa. Om du inte utför en rörelse där du böjer i höftleden missar du att träna åtta muskler som böjer i kroppens största led nämligen iliacus, psoas major, psoas minor, tensor fascia latae, sartorius, pectineus, adductor longus, adductor brevis och rectus femoris.

Träna rörelser, inte muskler
Om du delar in din träning i olika muskelgrupper är det risk för att du missar att utföra viktiga rörelser och därför inte tränar muskler som är viktiga för att din kropp ska fungera. Både killar och tjejer tränar hamstrings och bukmusklerna samt de djupa ryggmusklerna på fel sätt. Det går att träna hamstrings utan att träna sätesmusklerna som är viktiga för att du ska slippa ryggproblem men i verkligheten arbetar aldrig hamstrings utan att sätesmusklerna arbetar. Det går att träna bukmusklerna utan att träna de djupa höftböjarmusklerna som är viktiga för att du ska slippa ryggproblem men den effektivaste träningen för höftböjarmusklerna är även den effektivaste träningen för bukmusklerna. Det går att träna sätesmusklerna utan att träna de djupa ryggmusklerna som är viktiga för att att du ska slippa ryggproblem men i verkligheten arbetar aldrig sätesmusklerna utan att de djupa ryggmusklerna arbetar. Det går att träna de djupa ryggmusklerna utan att träna sätesmusklerna men inte statiskt som de är designade av naturen för att arbeta utan dynamiskt vilket belastar din rygg felaktigt. Det är inte bra för då utförs aldrig viktiga rörelser och viktiga muskler tränas inte alls, på fel sätt eller för sällan.

Funktionell styrketräning
Om du vill ha en kropp som inte bara ser bra ut utan även går att använda och är hel, stark samt kan prestera måste du tänka på ett helt annat sätt. Dela in din träning i olika rörelser istället för i olika muskelgrupper så är det ingen risk för att du glömmer att träna någon viktig muskel eller att att du tränar den på fel sätt. Välj de rörelser som är primära och naturliga för din kropp.

Gör även motsatt rörelse
Om du gör en rörelse måste du även göra motsatt rörelse. Om du gör ett set bänkpress måste du även göra ett set rodd annars kommer en styrkeobalans att uppstå och till slut kommer inte din styrka i bänkpress att öka längre för att obalansen är för stor och din kropp inte vågar släppa på mer kraft på grund av skaderisken förrän styrkebalansen är återställd. Om du gör ett set latsdrag måste du även göra ett set axelpress annars händer samma sak. Om du gör ett set knäböj måste du även göra ett set ryggresning annars kommer du snart att vara starkare på framsidan av låret än på baksidan och då är skaderisken stor. Ditt träningsprogram måste vara balanserat annars kommer du att utveckla styrkeobalanser, få ont och bli oproportionerlig.

Basera din träning på följande 10 rörelser:

1. Knä dominant höft-knästräckning: Knäböj/Split squat

2. Höft dominant höft-knästräckning: Rumänska marklyft

3. Horisontell press: Bänkpress/Lutande hantelpress

4. Horisontellt drag: Rodd

5. Vertikal press: Stående hantelpress

6. Vertikalt drag: Chin up/Pull up

7. Höftsträckning: Rumänska marklyft

8. Höftböjning: Hängande benlyft

9. Plantar flexion: Enbenståhävning

10. Rotation: Landmine rotation

När en styrkecoach får bestämma

Så här ser en lokal för styrketräning ut när en kompetent styrkecoach får bestämma. Styrketräningslokaler på amerikanska high school, universitet, vid militära träningsanläggningar, hos professionella idrottslag i MLB, NBA, NFL och NHL, hos världsledande styrkecoacher och vid nationella olympiska träningscenter runt om i världen är utrustade så här. Power rack med chinsräck och lyftarplattformar i långa rader, mängder med olympiska skivstänger, tonvis med viktskivor med olympiska mått, hundratals hantelpar, ett stort antal ställbara träningsbänkar, ryggresare i långa rader, benlyftställningar och så några hävarmsmaskiner. Det är allt.

Eleiko och Hammer Strength
Svenska Eleiko levererar ofta de fria vikterna iform av skivstänger och viktskivor till dessa anläggningar. Eleiko tillverkar världens finaste skivstång med ett världsberömt grepp och livstidsgaranti samt olympiska viktskivor av högsta kvalité sedan över 50 år. Amerikanska Hammer Strength levererar i de flesta fall övriga redskap som rack, plattformar, bänkar och hävarmsmaskiner. Det finns ingen styrkecoach som släpper in någon annan maskin än en hävarmsmaskin i sitt gym.

Styrkecoachen bestämmer redskapen
Det här är Missouri Tigers atletklubb. Notera antalet hantelpar borta vid spegelväggen men det vackraste av allt är väl de sexton power racken med en plattform framför som tornar upp sig mitt i lokalen. Det är ju som att komma till himmelriket. Jag såg en bild på US Air Force styrketräningslokal. I den stod det inte mindre än fjorton ryggresare på rad. Här är det inte de som tränar som bestämmer vilka redskap lokalen ska vara utrustad med utan en anställd styrkecoach med hög kompetens som har ansvar för att träna idrottarna så att de blir starka och kan prestera och inte bara ser tjusiga ut. Skillnaden i utrustning jämfört med ett kommersiellt gym är enorm.

De som kan minst om styrketräning bestämmer redskapen
Det är inte forskare, muskelfysiologer, biomekanik ingenjörer, unikt kompetenta personliga tränare, välutbildade styrketräningsinstruktörer eller ovanliga gymägare som faktiskt kanske kan lite om styrketräning som bestämmer vilka redskap ett kommersiellt gym ska vara utrustat med. Där är det de som kan minst som bestämmer vilka redskap gymmet ska vara utrustat med, nämligen medlemmarna. Det är inte kunskap och kompetens som bestämmer valet av redskap utan efterfrågan. En gymägare måste erbjuda sina kunder de redskap som de vill ha tillgång till annars blir de inte medlemmar.

Övningar med fria vikter är effektivast
Jag får ofta frågan om vilken styrketräning som är effektivast. Jag har alltid svarat och jag kommer alltid att svara att det är basövningar med fria vikter och tung belastning. Den typ av styrketräning som olympiska idrottare, friidrottare, idrottslag, styrkelyftare och tyngdlyftare använder för att bli starka på riktigt och för att kunna prestera. Om du vill bli stark är det knäböj, utfall, marklyft, chins, rodd, bänkpress, militärpress som gäller. Det enda du behöver för att bygga en fysik i världsklass är skivstänger, hantlar, viktskivor, plattformar, rack, chinsräck, roddbänkar, ställbara bänkar och benlyftställningar. Det vet alla kompetenta styrkecoacher och det är därför lokalerna är utrustade så här.

Träning med fria vikter är ingen trend utan ett ökat medvetande
De senaste åren har allt fler börjat träna med fria vikter på gymmen. Det är ingen trend utan ett ökat medvetande. Funktionell träning, crossfit och personlig träning har banat vägen. Allt fler vill ha en hel, frisk, funktionell och stark kropp som som är skadeförsäkrad, går att använda och kan prestera. Allt fler efterfrågar fria vikter på gymmen. Det är sunt. Det kräver mycket mer tekniskt och är mer ansträngande att träna med fria vikter men det ger också så mycket mer tillbaka iform av ökad styrka och större muskler. Det är viktigt att utföra övningar som knäböj och marklyft med rätt teknik för att inte belasta ryggen på fel sätt. Allt fler efterfrågar en kompetent personlig tränare för att de vill lära sig att utföra övningar med fria vikter med rätt teknik så att de kan börja styrketräna på riktigt.

Urstark norsk crossfit tjej

Suzanne Svanevik 18 år från Bergen i Norge har orsakat eko i hela världen. När hon var 15 år startade hennes bror en crossfit box i Bergen och började träna sin lillasyster. När hon var 17 år filmade de hennes styrkebedrifter och lade ut videon på You Tube. Den gjorde henne känd i hela världen över en natt. Den har snart klickats 19 miljoner gånger. På videon gör hon armhävningar, stöt, chins, djupa frontknäböj, marklyft, bänkpress och knäböj med mera. Hon lyfter dessutom vikterna med perfekt teknik. Nu är hon 18 år och de har lagt ut en ny ännu mer imponerande film på You Tube. Där visar hon prov på både enorm styrka och stor träningsglädje. Den har snart klickats 2 miljoner gånger.

Jag får många frågor om crossfit och jag svarar varje gång att de som är bäst i crossfit inte tränar crossfit för då skulle de inte vara bäst i crossfit. De tränar traditionell styrketräning i form av basövningar med fria vikter med tung belastning och springer intervaller vid separata träningstillfällen. Crossfit är en tävlingsform, det är inte effektiv träning. Om crossfit vore den effektivaste träningsformen skulle Marit Björgen alltid köra crossfit men det gör hon inte. Hon kör basövningar med fria vikter och tung belastning i gymmet och intervaller på skidorna annars skulle hon inte vara olympisk mästarinna i längdskidåkning. Om du ska bli bäst i en idrott måste du renodla din träning så att den blir effektiv. Du kan inte träna styrka och uthållighet samtidigt. Det är en fysiologisk omöjlighet.

Den lilla tösen är 152 centimeter lång och väger 52 kg. Suzanne är urstark. Hon är starkare kilo för kilo än dig. Hon utklassar de flesta idrottskvinnor. Suzanne är inte bara stark och funktionell och kan prestera. Hon ser dessutom otroligt bra ut men hon har aldrig tränat för att se bättre ut. Hon tränar för att bli stark och för att kunna prestera, säger hon. Utseendet är en bieffekt. Hon tränar traditionell styrketräning 5-6 dagar i veckan. Hon gör övningar som knäböj, marklyft, chins, bänkpress, militärpress, frivändningar, ryck och stöt. Hon har aldrig suttit i en styrketräningsmaskin eller dragit i en vajer med ett handtag i den ena änden och ett viktmagasin i den andra. Det är den tunga träningen med fria vikter som har gjort Suzanne stark och den kan inte ersättas med träning i maskiner eller med kablar. På frågan om hur hon tränar sina magmuskler svarade Suzanne att hon gör knäböj och marklyft. Hon har bevisat för tjejer i hela världen hur kvinnlig och tjusig man blir av styrketräning med fria vikter och tung belastning. Hon är en förebild och inspirationskälla för flickor som hellre vill bli starka än smala.

Suzanne tävlar både i crossfit och i styrkelyft. Hon satte inofficiellt norskt rekord i sin första styrkelyftstävling. Hon klarade 100 kg i knäböj, 60 kg i bänkpress och 120 kg i marklyft, totalt 280 kg. Suzannes personliga rekord: Knäböj 110 kg, Bänkpress 75 kg, Marklyft 130 kg, Front knäböj 90 kg, Militärpress 55 kg, Chin-up 25 kg, Chin-up 25 reps, Pull-up 15 reps, Frivändning 85 kg, Stöt 75 kg och Ryck 55 kg.